061129 Besviken

Greta 5,5 mån Greta berättar:

Jag vill bara tala om att i dag är jag mycket besviken på min husse. Jag fick inte följa med på jobbet! Fy bubblan va tråkigt det känns. Matte skrattar lite åt mej för hon tycker att jag surar. Det kan hon ju roa sig med medan jag ligger här på min nya favoritplats, kistan i hallen, och väntar på att husse ska komma tillbaka.

Besviken

Matte säger visserligen att jag och Garbo ska få följa med till Östersund och handla i dag men det säger hon nog bara för att jag ska bli glad igen. Livet känns faktiskt trist just nu. Ha de' ni som har något att glädjas åt/Greta

061128 Något mystiskt

Garbo 6 mån mini Garbo berättar:

I dag när jag följde matte för att hämta tidningen fick jag syn på något mystiskt. Jag får ju alltid sitta på "rätt" sida av vägen medan matte går över till postlådan och hämtar den. Då fick jag syn på något som smög vid grannens fågelbord. Det såg vääääääldigt intressant ut. Matte sa nej, stanna kvar fast jag redan satt. Jaha tänkte jag, det är väl bäst att vara helt stilla men det kliade i kroppen att få springa dit och titta vad det var.

När matte kom med tidningen sa hon att "katter är inte att leka med". Jag funderade en stund, inte att leka med? eller att man inte ska leka med den? Hmmmm, det är kanske bäst att låta bli denm överhuvud taget men jag kan ju inte låta bli att kolla vad den gör i alla fall. Jag var väldigt koncentrerad på katten så matte fick säga var så god två gånger innan jag tog tidningen. Jag var också tvungen att stanna och vända mej om och titta på den när vi gick till baka. Jag hoppas jag får tillfälle att kolla lite närmare en annan gång, kanske är det en lekkompis ändå?

Matte har lite bekymmer med Tickan också. Hon har blivit rädd för "trapptrollet". Några av husses och mattes tidigare hundar har också blivit det. Atte är också liiiite skrjasen ibland när han ska gå ner. Just nu törs inte Tickan gå uppför trappen till övervåningen själv men det räcker med att matte tar på henne kopplet så följer hon glatt med. Nedför går hur bra som helst. Undrar vad det där trapptrollet är för något? Hoppas jag aldrig träffar på det för Tickan är faktiskt jätterädd, hon som annars aldrig är rädd för någonting. Ha en bra dag/Garabo

061127 Jippi – Nu har vi varit i gång igen!

Greta 5,5 mån Greta berättar:

I går ringde Cindras husse och undrade om vi inte skulle ut och träna lite. Det har ju regnat och varit plusgrader flera dagar nu så snön har ju smält undan ganska bra så husse och matte tyckte det var en alldeles utmärkt idé. Denna gång skulle vi åka till Cindra och hon ville gärna träna fält och de fick ju vi också då göra.

Fältet låg i en gles skog med 12 apporter. Två apporter låg på andra sidan av en stenmur, en liten bit ut på en åker. Jag fick börja och oj vad husse blev glad! Jag hade full fart men var mycket koncentrerad. I ett huj hade jag hämtat 7 apporter. Lite, lite strul var det med avlämningarna men den 7:e var gaaaanska bra så husse tänkte – En till, sedan är det bra. Tyvärr strulade det så jag hittade ingen fler trots att jag letade överallt. När jag så var på ingång (för tredje eller fjärde gången) hade de lagt ut ett par till i mitten av fältet och då hittade jag så klart en av dem. Husse tyckte det var synd att han skickat en gång till men jag tyckte det var kul att springa ut och leta så det gjorde ingenting.

När jag var färdig var det dags för Garbo och hon får själv berätta.Hej svejs från Greta

Garbo 6 mån mini Garbo berättar:

För mej gick det väl inte så där strålande med söket tyckte matte. Det gick lätt att springa så näsan och koncentrationen var inte på topp. Jag fick in 10 apporter men det var inget riktigt system med det hela. Det började bra för jag gick ner i vind men tyvärr så höll jag mej mest där och jobbade inte upp mot vinden. Matte försökte skicka mej upp mot vinden vid varje utskick så jag fick ju med mej de flesta i alla fall, t o m en av dem som låg på andra sidan stenmuren. Men det som matte blev mest glad över kom sedan. 

Hon satte ner mej och gick och lade ut apporterna igen och jag fick sitta lös och vänta. Det gjorde jag alldeles utmärkt trots att husse tog med sig Greta därifrån. Hon hade fått vara kvar och titta på mej när jag jobbade. Jag fick sitta kopplad bredvid matte medan Cindra jobbade som föresten gjorde ett alldeles utmärkt sök. Lite, lite gny undslapp jag mej men det var inte särskilt mycket så matte var rätt så nöjd. 

Under tiden som Cindra jobbade hämtade husse Tickan, Atte och Kråka och det var nu det stora elddopet kom. Vi fick alla sitta och vänta medan Roland och matte lade ut fältet igen och sedan fick Tickan plocka in två apporter. När det var klart skulle Kråka och Atte få jobba och nu blev det spännande. Jag satt lös medan matte körde Kråka och det var den allra första gången som vi gjort så. När matte skickade ut Kråka efter hennes andra apport smög jag mej fram till matte, kanske kunde jag också få jobba lite. Då följde matte mej tillbaka och förklarade att Nej, du ska sitta här! Okey sa jag och väntade. Efter en lååååång stund som Kråka hade varit ute på fel område så kallade matte in henne och skickade ut henne igen. Hon var nog lite okoncentrerad för hon gav faktiskt sökkommandot så högt så jag var helt säker på att nu, nu skulle jag nog också få söka och jag for som en projektil ut i fältet. Tyvärr hade jag missuppfattat  det hela och matte kallad in mej igen och satte tillbaka mej där hon tänkt att jag skulle sitta. Men summa sumarum tyckte matte att jag skötte mej över förväntan då det var första gången som jag suttit lös och tittat på när någon annan hund jobbade och dessutom att matte körde Kråka. Vi har ju samma kommandon så det var ju liiiite svårt att veta vad som gällde. Hon säger i alla fall att hon har stort hopp om mej, vad hon nu kan mena med det. Ha de'/Garbo

061123 Mattes funderingar

Garbo 6 mån mini  Garbo berättar:

Matte har lite funderingar över mitt beteende på sistonde. Ända sedan jag löpte har jag börjat intressera mej för allt som luktar på marken. När vi är ute och går så stannar jag gärna och luktar på någon fläck och likadant när jag bara är ute på gården, då måste jag undersöka allt. Visserligen brukar vi har rådjur som går här på kvällarna och en och annan katt och hund besöker oss också och det är ju spännande att se vem som har varit här. Men…… matte tycker att jag inte behöver kolla jämt. Jag kan tyvär inte själv svara på varför jag gör så, kanske för att jag har lite för lite sysselsättning? Någon annan som har någon idé?Kom gärna med tips, klicka på länken kommentarer! Ma höres/Garbo

061119 Äntligen lite action!

Greta & Garbo 06 Greta & Garbo berättar:

Idag blev det äntligen lite action. Vi fick följa med ut i skogen för att träna lite stadga, inkallning och sedan fick vi göra en markering var. Det har ju töat nu några dagar så vägen som vi åkte på var inte så rolig att köra på sa husse. Det gällde att hålla tungan rätt i mun. Där husse och matte hade tänkt vi skulle vara fungerade inte, det var alldeles för mycket snö, så det blev en lång åktur innan de hittade något som fungerade.

Här kommer lite bilder från dagen:

Garbo inkallning1

Här har Garbo full fart in vid inkallning……

Garbo inkallning2

… och ett snyggt avslut

Greta inkallning1

Här sätter husse upp Greta….

Greta inkallning 3

… och går med bestämda steg därifrån …..

Greta inkallning 2

… för att sedan kalla in…..

Greta inkallning 4

…. och ger mycket beröm till en duktig Greta!

Garbo markering 1

Garbo hittar snabbt sin apport……

Garbo markering 2

….. och springer lika snabbt tillbaka till matte…..

Garbo markering 3

…. för att avsluta med en perfekt avlämning trots snö på dummisen!

När de andra hundarna i vår flock också fått göra lite övningar så fick vi gå på en promenad. Det var jättekul för det hade varit många älgar och en och annan räv i farten. Spåren var mycket intressanta men det som var mest intressant hände när vi kom tillbaka till bilen. Husse och matte tänkte inte på att det var öppet vatten i skogen bredvid vägen men Tickan håller självklart reda på sådant. Det slutade med att jag, Greta, och Tickan tog oss en simtur. Garbo är ju så dum så hon kommer när matte kallar så hon gick miste om det hon och Kråka och Atte är ena riktiga "gamlingar" så de tycker det är för kallt att bada nu. Vi hörs/Greta & Garbo

061115 Lite ditt o datt

Greta 5,5 mån Greta berättar:

Just nu händer det inte så mycket så då måste man ju försöka hitta på något själv. I går försökte jag tugga lite på mattan i hallen igen men matte kom på mej innan jag hann göra någon skada. Vadå skada? Det gör ju så gott i tänderna att få tugga på något! Nåväl, då kom jag på att jag skulle hålla lite vakt. Husse och matte har ju en kista ståendes i hallen. Perfekt! Man har utsikt över nästan hela huset. Husse tyckte jag var smart så han tog ett kort på mej….

Greta vaktar

Lite trångt var det ju men nu har husse tagit bort papplådan så det kommer att bli bättre om plats i fortsättningen. Nej, ju ska Garbo få berätta något också. Tjingeling/Greta

Garbo 6 mån mini Garbo berättar:

Jag har egentligen inte så mycket att berätta. Här händer det inte mycket som sagt var. Matte tycker att jag har blivit stor nu, både p g a storleken och att jag har löpt men jag kan faktiskt bevisa att jag fortfarande inte är fullvuxen, titta själva så får ni se:

Garbos koja

Jag ryms fortfarande i min lilla koja som jag förresten älskar att ligga i. Varje natt kryper jag in och myser och håll med, visst ser det mysigt ut? Ha de' /Garbo

061111 Hundpromenader

Greta & Garbo 06 Greta & Garbo berättar:

I går var det första gången som vi fick gå en hundpromenad tillsammans med alla hundarna i vår flock. Det var spännande. Kråka och Atte turades om att gå i koppel då Kråka fortfarande löper medan Tickan och vi fick springa lösa, nästan som vi själva ville. Tickan fösökte springa ifrån oss men tji fick hon. Vi höll jämna steg men det är kul att följa henne för hon har så roliga ideér.

När vi sprungit en stund så kom hon på att det fanns rinnande vatten i bäcken bredvid vägen och Jösses! vad kul det var att springa och plaska i det. Husse och matte var väl inte helt övertygade om att det var så nyttigt, vattnet frös till is i pälsen men vi kände inte att det blev kallt.

Husse och matte körde också en tävling med oss: Vem kommer först på inkallning? Det var Tickan som vann varenda gång och jag, Garbo, var alltid sist. Det måste vi ta itu med sa matte. Undrar just vad hon tänker göra då. När vi är ensamma hon och jag kommer jag som ett skott men nu måste jag ju titta på vad och hur de andra gör först. Hon hittar säkert på något, ska bli spännande att se vad det blir. Får se om det blir en rapport på det sedan.Vi hörs/Greta & Garbo

061106 Greta 8 månader – Första valpträffen

Greta 5,5 mån Greta berättar:

I fredags åkte vi ner till Borlänge och hälsade på Jan o Britt och deras labbar Maja och Britta. Vi sov över hos dem och sedan fortsatte vi resan ner till Thorsvi kennel för en valpträff på lördagen. Jag fick träffa min mamma Lystra och tre av mina syskon, Whirre, Glen och Speys, de övriga tre var förhindrade att komma tyvärr. Vi passsade på att fylla åtta månader också och "gammalmatte" sa att nu var vi inte valpar längre utan unga unghundar.

Det började med att husse och matte och de övriga hussarna och mattarna gick in och fick lite fika och vi stannade i bilarna och laddade batterierna. När de fikat färdigt så var det dags för oss. Vi samlades på gården för en promenad ut i skogen.

Gretas valpträff 1

När vi kom fram dit Anita och Jörgen hade planerat lite övningar för oss var det åter dags att fösöka samla ihop oss.

Gretas valpträff 3

Här står vi beredda för första övningen som var en passivitetsövning. Jörgen kastade en dummy som våra hussar och mattar skulle hämta medan vi satt kvar passiva. Nästa övning var att gå fot. Först fick vi var och en gå en bana runt några träd och det skötte vi finfint. Därefter fick vi gå så att vi möttes och två gick från ena hållet av "banan" och två gick från andra hållet. Självklart fixade vi det också. Emellan övningarna blev det lite prat så då gällde det att sitta stilla och vara tyst.

Gretas valpträff 2

Här fick vi höra hur Anita och Jörgen tyckte att vi skötte oss.

Nästa övning var en inkallningsövning. Jörgen gick ut i ett område och pratade och petade och undersökte lite olika saker. Därefter fick vi "spring och lek- kommando". Naturligtvis var vi nyfikna på vad Jögen hade sysslat med så vi sprang till det området som han varit i så klart. När våra hussar och mattar tyckte det var lämpligt blåste de inkallning (självklart jobbade vi en i taget). Resultatet på inkallning var lite varierat men ingen av oss rymde men somliga av oss tyckte inte att det var så själklart att komma till husse/matte, i alla fall inte omedelbart.

Nästa övning var en ganska svår markeringsövning. Anita ville se hur stort intresse vi hade av att jobba. Hon var nog rätt så nöjd med resultatet, det sa hon i alla fall. Hon tittade även på apporteringen och det var väl inte helt perfekt hos oss alla. Jag kom i alla fall som ett skott när jag äntligen hittade dummyn men slarvade med avlämningen. Någon hade ett "lekgrepp"   d v s dummyn hängde och dinglade och då var det ju lite svårare att komma spikrakt in för det inbjöd ju till lite lek.

Den sista övningen var också en passivitetsövning där Jörgen kastade en dummy på ganska kort avstånd och husse fick själv hämta den. Både husse och jag var lite trötta och okoncentrerade så jag knallade men andra gången fixade jag det i alla fall. Hur som helst så var de ganska nöjda med oss och själv blev jag rätt så "slut i luvan". Så här länge (1,5 timme) har jag aldrig behövt jobba tidigare. Ja, jobba och jobba föresten, det mesta gick ju ut på att vara passiv men det är nog ännu jobbigare än då man får göra något. På slutet hade jag liiiite svårt att vara helt tyst. Jag orkade helt enkelt inte längre men som tur var skulle vi gå tillbaka då. Vi fyrfotingar fick sätta oss i bilarna och koppla av medan hussar och mattar fick en försenad lunch.

På kvällen åkte vi tillbaka till Borlänge och övernattade där igen innan vi slutligen åkte hem igen på söndagen. Med på resan var Garbo, Kråka och Tickan. Atte fick stanna hemma för Kråka löper och det fanns inte plats i bilen för både hane och löptik. Maud, Emelie och Andreas var hemma hos oss tillsammans med Pucko och Atte så han hade det nog väldigt bra i alla fall. Vi hörs snart igen./Greta

PS. Matte beklagar att det blev så få foton men det var så mulet och det hade börjat skymma lite så när hon tog kort så löste blixten ut och våra ögon lyste som strålkastare på de flesta fotona. DS.