070330 Så var det dags för en spruta…..

Greta december 06 Greta berättar:

I förrgår sa husse att nu lilla Greta är det dags för din valpspruta igen. Hu, det lät otäckt tyckte jag. Nåväl, jag fick följa med till veterinären och när jag kom in i väntrummet så fick jag först väga mej. Fortfarande 26 kg, är det mycket det tro? Sedan skulle vi sitta och vänta en stund. Jag tyckte det var lite otäckt så jag klättrade och klängde på husse en hel del. Jag tror inte han tyckte om det….. Hur som helst, efter en lång stund så kom veterinären ut till oss. Husse skulle titta på något "eljobb" i väntrummet så de stod och pratade en lång stund och jag fick sitta och vänta. Tillslut pratade veterinären lite med mej och klappade om mej och helt plötsligt sa husse: Nu är det klart, kom Greta så åker vi. Sprutan då, undrade jag. Den har du redan fått sa husse. Hmmmm…. var det inte värre? Vad var det jag oroade mej för då? Simma lungt/Greta

070326 Stackars Atte och lite annat

 Greta & Garbo berättar:

Nu är det några dagar sedan vi skrev. Just nu är det synd om Atte igen då jag, Garbo, börjat löpa igen. Matte blev inte såååå förtjust för det är bara 5,5 månader sedan sist. Hon kliar sig i huvudet och undrar varför hon alltid får hundar som har tätt mellan löpen. Jag vet inte jag men saker bara händer med kroppen. Det är nog bara att acceptera.

Lite träningar har det blivit sedan sist. I lördags var vi ut och gjorde lite markeringar och det gick jättebra. Jag, Garbo fixade faktiskt en dubbelmarkreing. Spik var det, sa matte. Jag, Greta, fick inte prova för jag var lite ivrig även om husse ändå var riktigt nöjd med mej.

I söndags fick vi köra lite fält och det gick också mycket bra. Ni kan ju titta själv på bilderna:

image156         image157

Här startar jag, Greta ……. för att snabbt leverera in det jag hittat och här………….

image160                image158 

……drar jag, Garbo, iväg ut på fältet för att snabbt men prydligt leverera det jag hittade.

För övrigt fick vi också sitta passiva, lösa, medan husse och matte lade ut fält. Behöver vi tala om att vi var snälla flickor och satt tysta och stilla tills de kom tillbaka? Ha de fint i vårvärmen/Greta & Garbo

070318 Flockliv

Greta & Garbo Greta & Garbo berättar:

Att leva i en flock har sina för- och nackdelar. Nackdelarna är att vad var och en av oss gör, oftast får konsekvenser för alla andra också. Just nu är det väl jag, Greta, som ligger lite illa till i populariteten hos de andra. Det är nämligen så att jag har börjat gnola i bilen igen. Det innebär att vi får väldigt ofta bara åka bil i stället för att göra något kul. Jag försöker att hålla "en låg profil" genom att bara smågnola lite tyst och jag vet ju att husse har lite dålig hörsel men tyvärr hör matte väldigt bra så jag får nog lov att försöka skärpa till mej men det är inte så lätt när man är en så glad hund som vad jag är.

Hursom helst så fick vi ut på en långpromenad på en helt ny skogsbilväg i går. Jättekul och jättespännande! Naturligtvis måste husse och matte blanda in lite fotgående, stanna kvar, inkallning och jag vet inte vad. Det svåraste är att kunna gå fot lös medan den andra får springa som de vill, det kliar i kroppen på oss båda för vi vill ju gärna vara med de andra och springa vi också. Husse och matte säger att det går bättre och bättre men ännu är det långt ifrån bra så vi kommer att behöva träna mycket på det. Hugaligen!

Vi fick också sätta upp oss för ett familjeporträtt, det är ju snart ett år sedan sist. Att vi två har växt enormt på ett år syns på bilden. Det är faktist bara Atte som är större men det syns inte på bilden för han kryper ihop lite för han tycker inte om att bli fotad till skillnad från oss. Ni kan ju se själva:

image155

Från vänster: Atte, Greta, Tickan, Garbo och Kråka

Tyvärr är det snöyra idag så någon träning lär det inte bli så vi får väl hoppas på en långpromenad istället. Våren kom visst av sig säger matte. Ha en skön söndag/Greta & Garbo

PS. Vill ni sett ett snyggt foto på mej kan ni titta på Kennel Torsvi's hemsida ( http://www.norrblom.se/ ) där jag är "omslagsflicka" just nu. DS.

070312 Är våren på väg månntro?

Greta december 06 Greta berättar:

Nu tror jag att våren är på väg. I går kväll när vi var ut och kvällspinka regnade det för fullt och det är takdropp och det pirrar i hela kroppen. Dessutom fick vi faktiskt ut och träna i går! Jjippi! Vi åkte och hälsade på Cindra och Busan och där i skogen var det inte så mycket snö så vi skulle få träna lite fält. Garbo och jag skulle få börja men naturligtvis måste husse och matte hitta på något annat först. Vi fick gå fot tillsammans med Busan, som föresten blivit mycket, mycket bättre i ryggen nu. Vi fick gå fram och tillbaka och hit och dit och slalom och jag vet inte allt på deras gårdsplan men jag tror att de var ganska nöjda med oss för till slut fick vi äntligen gå bort till skogen.

När vi kom dit fick jag först sitta passiv jättelänge för de tvåbenta hade så mycket att diskutera innan jag äntligen fick köra igång (jag var tyst nästan hela tiden). De hade lagt ut ett fält på 16 dummisar och rätt så stort. Husse sa att jag har nog aldrig jobbat så bra och så målmedvetet som i går. Sju dummisar kom in jättesnabbt, den åttonde blev lite svårare och då kom jag in en gång men husse pekade till vänster så jag stannade aldrig utan fortsatte i full fart och sökte på vänster sida i stället och det betalade sig bra men tyvärr så fick jag sluta efter den. Husse tyckte att jag var mycket sansad när jag jobbade och avlämningarna var han också jättenöjd med liksom att jag lugnt satte mej så fort jag lämnat av. Under tiden som jag jobbade hade Garbo fått titta på men hur hon upplevde det hela får hon själv berätta. Njut av våren och fågelkvittret, det tänker jag göra/Greta

Garbo 070227 Garbo berättar:

Efter en lååååååång stund blev det äntligen min tur att jobba. Om ni bara visste vad skönt det var att få använda både huvud och ben samtidigt! Matte tyckte att jag jobbade jättebra, slog över nästan hela området. Det blev en liten bit på vänster sidan som jag inte sökte igenom riktigt men jag plockade snabbt in nio dummisar, till och med en som låg längst ut. Men jag undrar om man kanske ska strula lite så man får jobba längre …… eller får man sluta ännu tidigare då? Det tål att tänka på men å andra sidan är det ju så roligt när matte blir riktigt nöjd med mej också. När husse, matte och Roland gick och lade ut fältet igen fick jag sitta lös och vänta. Det gick också jättebra!

Greta och jag fick gå till bilen när Cindra och Kråka skulle jobba men som det hördes skötte de sig också utmärkt. Cindra har haft problem att jobba på fält när någon annan hund var med men i går gick det gechwint (stavas det så?) Hon plockade snabbt in sju stycken och sedan fick Kråka rensa fältet själv så Cindra fick sluta när det gick som bäst. Sedan var det Atte och Tickans tur och husse körde Atte och matte tog Tickan. Hon har ytterst sällan fått jobba tillsammans med någon men det var nog rätt medecin för henne. De sa att så duktig som hon var i går är det evigheter sen hon var. Hon hade en lappsus i början då hon bytte en dummis för det låg en i vägen när hon var på väg in. Avlämningarna var riktigt, riktigt bra och matte sa att hon kanske håller på att mogna på sig. Tyvärr glömde hon bort att Tickan brukar tjuva en dummy från marken ibland och då brukar det bli ett riktigt "spel". Det gjorde hon i går också när hon var färdig och innan matte hunnit få på kopplet, men konstigt nog så sprang hon bara en tio meter ifrån, stannade och funderade lite när matte blåste inkallning men bestämde sig för att komma. Så kontentan av gårdagen var att alla var jätte nöjda, både två- och fyrbenta. Vi sov mycket gott i går kväll. Hoppas det blir lite mera av den här varan framöver och att inte våren kommer av sig. Det är ju så kul att äntligen få jobba lite riktigt. Hälsningar från en glad Garbo.

070310 Visst har man rätt att bli sur?

Greta december 06 Greta berättar:

Visst har man rätt att bli sur ibland? I söndags, den 4 mars, fyllde jag ett år. Tror ni husse kom ihåg det? Nä då, men meni "gammelmatte" maila och påminde i onsdags och då sa husse att vi skulle fira det på fredag så jag och resten av gänget skulle få grisöron. I fredags var han in på djuraffären och handlade hundmat men tror ni han kom ihåg att köpa grisöron? Nä då….. vi blev utan. Visst har man rätt att bli sur ibland? Hälsningar från en något sur Greta!

070306 Drop in

Greta & Garbo Greta & Garbo berättar:

Vi vill bara berätta att i kväll har vi haft "Drop in" på kloklippning igen. Vi brukar lägga oss på kö så allt är klart när det är vår tur. Se själva:

image154

Kråka får sin "klippning", jag Garbo ligger beredd och hoppas det blir min tur och jag, Greta, är färdig men hoppas att det kanske blir en gång till. Tickan ligger utanför bild men är också beredd.

Ha det gott/Greta & Garbo

070305 Tjosan va de e kul o leva!

Greta december 06 Greta berättar:

Tjosan va kul de e o leva! Idag fick faktiskt jag och Garbo följa husse och matte ut för att träna lite. Jag fick börja och först så drillade husse mej på fotgående. När han var nöjd med det så kastade matte en markering. Den fick jag inte ta(!) för matte plockade upp den själv(?). Sedan kastade matte en till. Den fick jag inte heller ta!!!! Den hämtade husse och jag fick sitta kvar och titta på. Men när den tredje kastades…… då var det äntligen min tur. Sedan kastade matte några till och vi turades om att hämta, matte, husse och jag alltlså. Upptag, inleverering och avleverering fungerade också mycket bra för husse sa att han var nöjd med det jag gjorde. Innan jag måste hoppa in i bilen igen så blev det lite mera fotgående. Garbo får själv berätta hur det gick för henne.Tjosan/Greta

Garbo 070227 Garbo berättar:

När Greta var färdig så blev det äntligen min tur. Jag fick också börja med att gå lite fot och så där men efter en stund så fick jag sätta mej för att göra en markering. Jag har ju varit lite "stökig i huvudet" på senare tid säger matte och när vi var ute och gick härom dagen och vi tränade stanna kvar så kunde jag inte sitta stilla som jag brukar. Matte sa att jag som brukar vara dösäker i normala fall måste ta och skärpa till mej så det tänkte jag göra idag……. och det gjorde jag också.

Husse kastade först fyra stycken på raken och jag fick sitta och titta. Sedan plockade han upp dem själv, vad det nu skulle vara bra för. När det var gjort kastade han en till….. som han också tog upp. Kast igen och tänk – då fick jag hämta helt plötsligt. Därefter kom ett kast som husse plockade upp och till sist ett kast som jag fick hämta och stilla det satt jag tills matte sa att jag fick gå! Jag tror att matte blev nöjd för sedan kastade hon en markering åt mej i djupsnön och den var det heller inga problem. Matte sa också att hon hade aldrig sett att jag hade haft så snabba upptag som idag men hon skulle bara veta vad kul det var! Vi hörs/Garbo