070630 Härmapa!

Greta december 06 Greta berättar:

Kråka är en riktigt härmapa! I morse upptäckte matte att Kråka också börjat löpa (efter 4½ månad). Nu blir det inget WT för dej Kråka, sa hon och staaaaackars Atte. Typiskt när han börjar fungera riktigt bra. Fattas bara att Garbo också börjar men där är det bara 4 månaders sedan sist så hon kanske håller igen lite. Ska bli intressant och se hur det går med Buan Open. Som tur är så är det bara Atte som är hane av deltagarna så vi ställer i alla fall inte till det för någon annan. Mors/Greta

070629 Träningsgänet på nya äventyr

Greta & Garbo 0706 Greta & Garbo berättar:

I går kväll var det dags för nya äventyr. Det är alltid spännande att se vad de hittar på åt oss. Denna kväll blev det fältträning på kalhygget vid Bodtjärn. Vi var ju inte så speciellt duktiga att söka av det området sist så nu hade de minsann laddat. De lade ut totalt 9 fåglar på hygget och hyggeskanten. Två korpar hade de lagt ut i "mittlinjen" av fältet bara för att vi skulle ge oss ut att söka där terrängen var riktigt svår. Det är STORA gröpper och spår och mycket risigt så vi fick då jobba minsann.

Sigge började men innan fältjobbet så kom det en markering på land vid sidan av fältet. Söket gick riktigt bra och när 7 vilt var inne så tyckte hans matte, Camilla, att han jobbat så bra så då bröt de fältarbetet och tog en avslutande markering. Naturligtvis fixade han markeringarna mycket bra.

Nästa hund var jag, Garbo och då fick jag verkligen reparera mitt mindre lyckade fältjobb från i onsdags. Jag började med att spika markeringen men när vi skulle börja på fältet så var inte allt utlagt så då fick jag en markering till mendan de fixade fältet. Så var det dags och jag "swishade" in åtta vilt på nolltid, bara ut och in, och sökte verkligen igenom hygget genom att göra mycket fina slag. Matte var i valet och kvalet om hon skulle skicka mej på den sista också …… och det gjorde hon. Tyvärr hittade jag den inte trots att jag verkligen försökte vara mycket noggrann. Den som var kvar låg i hyggeskanten längst ut och jag var i området några gånger men fick inte riktigt napp. När jag bytte område så kallade matte in mej och jag kom som ett skott vilket resluterade att matte, totalt sett var,  MYCKET nöjd med mej! Jag fick dessutom sitta passiv medan de nästa två hundarna jobbade. Dels satt jag bredvid matte och dels fick jag sitta lös själv medan matte hjälpte till lite vid fältet. Behöver jag säga att jag satt som ett ljus? 

Sedan var det Cindras tur. Hon var nog inte helt koncentrerad så hon missade markeringen men när de gjorde om den så spikade hon den. Fältet gick till en början jättebra men sen blev det tvärstopp. Hon fick då sitta och vila ett par minuter och efter det så hämtade hon två till. Då tyckte Roland, hennes husse, att han fick vara nöjd med de sju apporterna som hon hämtat så de avslutade med en ny enkelmarkering som inte var något som helst problem att fixa.

Nu blev det Sallys tur och hon började med att hämta markeringen lätt som en plätt. Fältjobbet gick också bra, tror att hon tog in fem vilt. Det enda "problemet" var några avlämningar som inte fungerade riktigt som de skulle så husse fick gå dit och vara "fula gubben". De avslutade också med en enkelmarkering till som levererades utan problem.

Äntligen var det dags för mej, Greta. Markeringen var lätt och på fältet jobbade jag in alla utan större besvär. Den avslutande markeringen gick lika bra som den första. Men tro inte att husse var nöjd i alla fall. Han tyckte nämligen inte om att jag vid några inleveringar gjorde stora krokar innan jag kom in. När jag hämtade sista markeringen då drog jag förbi honom och ut mot vattnet och jösses va arg han blev! Han hojtade till och sprang efter mej och då insåg jag att nu är det faktiskt allvar så jag tvärstannade, vände och kom och lämnade av fint i handen. Då blev det ett antal markeringar till. Det gäller att vara smart och att inte göra allt rätt så får man jobba lite mera, ett litet tips bara! Jag försökte att göra några lovar nu också på några av dem men nu var husse alert minsann. Första gången röt han till ett nej och jag kom som ett skott. Sedan räckte det med att han blåste inkallningssignal när jag visade en tendens att vika och till slut så insåg jag att det inte var lönt att konstra längre så då kom jag direkt in några gånger utan någon som helst uppmaning och DÅ blev han nöjd!

Innan det var Atte och Kråkas tur så tog de fikapaus. De brukar turas om att ha med sig fika. Matte säger att det är lika spännande varje gång för det serveras mycket godsaker.

Atte och Kråka fick en specialare. De skulle få markeringar på hygget med dummy. Matte tyckte det skulle vara intressant att se om de kunde bortse från viltdoften och koncentrera sig på markeringsjobbet. Det blev väl inte helt lyckat för terrängen var ju väldigt knepig för det gick bara inte gå rakt ut mot markeringen så något riktigt svar på frågan fick de aldrig. Motion för dem blev det i alla fall.

Nu väntar "Buan Open" i helgen och vi kommer säkert att rapportera om hur det gick för oss där. Ha en riktigt trevlig helg/Greta & Garbo

070628 WT…. rätt så kul!

Greta & Garbo 0706 Greta & Garbo berättar:

Som vi berättade sist så skulle vi få testa på Working Test i går kväll. Roland ska ha valpträff i helgen och husse och matte har ju anmält alla utom mej, Greta, till WT i Bispgården i juli så det blev test på alla håll och kanter.

För att inte jag, Greta, skulle behöva "gå upp i varv" så hemskt så fick jag vara först på varje station (en fördel med allt). Första stationen var en markeringsstation. Där kom det först ett skott och kast i en sluttning med oklippt gräs och inte så lång. Lite problem var det att vara exakt då jag inte kunde se nedslagsplatsen men på det hela taget gick det ganska bra. Den andra markeringen kom i en stor enbuske bakom några rader av svartvinbärsbuskar. Den var också rätt så knepig men med inte alltför stora problem löste jag den också. Mina inlevereringar har väl kunnat vara lite bättre. Jag har ju, under de två senaste veckorna, börjat med att "göra en sväng" innan jag lämnar över till husse. Jag tror att han inte är så förtjust i det men, men…..

För mej, Garbo, gick det riktigt bra. Roland sa att det skulle nog ha gett ca 18 poäng. Ett litet avdrag för den första apporten som jag tog några steg förbi matte gav lite avdrag och gissa om matte blev paff. Jag kände att hon inte tyckte om det så fortsättningsvis levererade jag rakt framifrån som vi brukar.

Nästa station var två linjetag. Den första låg i långgräset mellan två rader med vinbärsbuskar ca 25 m meter ut. Det började med ett skott och sedan skulle vi skickas på linjetag. Jag, Greta, begrep ingenting så det gick inte alls. Till slut gick Roland ut och lyfte upp dummisen och då fattade jag. Det andra linjetaget, som låg på öppenmark (men i långt gräs) i en syrenbuske, struntade husse och jag i.

Jag, Garbo, gick sprikrakt ut, stannade på signalen och började söka när jag fick söksignalen. Tyvärr så hittade jag trots det, inte dummyn. När jag kom tillbaka tom sa matte att hon inte ville skicka mej en gång till eftersom jag hade varit helt rätt men inte hittat den. Vi gjorde därför ett försök på den andra. Där blev det två stopp och omstyrningar som jag följde men inte tillräckligt lång så jag kom aldrig riktigt rätt i området. Då bad matte att Roland skulle lyfta på den och då var det ju ingen match. Om det vore på riktigt så skulle denna station ge 0 poäng, tyvärr.

Nästa station var ett närsök. Jag, Greta, var lite vidlyftig för jag har inte riktigt fått kläm på det här med närsök men efter lite "stök" så fick jag in tre stycken. Därefter skulle vi gå fot en liten bit, stanna och få ett skott och kast från en dold kastare. Jag tittade bara på husse jag….. Det slutade med att vi gjorde om det hela och då gick det mycket bättre.

För mej, Garbo, gick det mycket bra. Jag skulle ha fått någon poängs neddrag för att jag inte gick helt perfekt fot men det övriga fixade jag galant.

Den sista stationen var en sökstation i skogen, lite omväxlande terräng. Dummisarna låg dels på "hårdbacke", dels bakom en stenmur och en ute på en liten äng. Jag, Greta, hade ett litet osystematiskt sök men fick in fyra apporter inom tiden (5 min). Husse var väl inte riktigt helt nöjd just då för han tyckte att jag sökte både yvigt och osystematiskt.

Jag, Garbo, hittade första dummyn rätt så snabbt och lade upp ett bra sökmönster men…… att hitta något mer visade sig mycket svårt. När tiden nästan var slut kom jag med min andra. Gissa om matte har något att fundera på?

När vi var färdiga var det Kråka och Attes tur. Det gjordes lite justeringar, bl a fick de våra enkla markeringar som en dubbelmarkering och den ena med längre avstånd, den ena dirigeringen var lite längre, startplatsen för närsöket låg längre ifrån och vid promenaden med markeringen, kom skottet "oväntat" men fältet var det samma. De fick heller inte full pott på någon station. Bägge hade lite "stök" med ena markeringen, dirigeringen på öppen mark ställde till problem, närsöket och promenaden med markeringen gick mycket bra men fältet blev uruselt. Husse fick omvärdera mitt, Gretas,  jobb på fältet. Det visade sig att jag var bäst! Där ser man.

Tilläggas kan att det var riktigt varmt , ingen vind och motljus vid markeringarna så det kan naturligtvis ha påverkat resultaten lite men det mesta handlar nog om erfarenheter. Kul var det i alla fall och vi vill tacka Roland för att vi fick prova på.

För övrigt tror husse att han fått sin förklaring till att jag varit lite okoncentrerad och haft "knepigheter" med inleveringarna. I morse såg han nämligen att jag börjat löpa. Det är mitt andra löp och bara fem månader sen sist. Matte säger bara hmmm hon. Jag tror inte att hon är så förtjust i så täta löp……

I kväll ska vi ut med träningsgänget och enligt matte så ska vi få träna sök på ett hygge. Vi hör väl av oss och berättar om hur det gick i morgon. Tjingeling/ Greta & Garbo

070626 En kväll med träningsgänget

Greta & Garbo 0706 Greta & Garbo berättar:

Äääääntligen blev det en träningskväll med gänget igen. Vi träffades vid Bodtjärn men för mej, Greta, blev det så att husse och jag gick sista biten fram till tjärnen medan matte och resten av vår flock åkte bil ända fram. Husse tycker att jag behöver få ur lite energi ur kroppen och det ser ut som det funkar sa han.

Denna kväll skulle vi få apportera fågel. Jättekul! De hade bestämt att vi skulle få jobba på ett fält som låg dels på lite "sumpig" mark vid tjänkanten, dels vid en liten skogsremsa, dels ute på ett hygge och dels där det var lite tätare och sju fåglar låg som en solfjäder ute på fältet. Ganska så svårt med andra ord. De hade också lagt in två vattenmarkeringar som kastades från båt och med startpunkt en bra bit upp på land med lite sumpmark framför. Våra hussar och mattar fick själva bestämma när de skulle hämtas.

Cindra fick börja för ovanlighetens skull. Hon startade med en vattenmarkering och sedan fältet. Det gick jättebra fram till sista fågeln som var en duva som låg en bit ute på hygget. När hon kom in tom en gång så fick matte uppdraget att gå ut och motivera lite men hon gick ändå inte tillräckligt lång ut på hygget. Då bestämdes det att de skulle kasta en markering där i stället men för att bryta av lite så fick hon ta en vattenmarkering först. När sedan landmarkeringen, en kråka,  på hygget kom så fixade hon det lätt.

Sedan blev det min, Garbos, tur. Jag fick börja med fältarbete och när tre stycken var inne så fick jag en vattenmarkering och därefter fick jag återgå till fältet. Jag jobbade jättebra sa matte men när det bara var duvan kvar, då trodde jag inte att det fanns något mera att hämta så då jag kom in. Matte provade att skicka en gång till men med samma resultat. Då bröt matte och vi tog den andra vattenmarkeringe istället. Fram till sista viltet hade jag jobbat superbra, snabbt och säkert och med fina avlämningar så hon ville inte att det sista som hände skulle bli en massa tjat. När vattenmarkeringen var inne fick jag en markering med duvan ute på hygget på samma ställe som den låg under fältjobbet. Jag blev fortfarande lite för kort, vände bara en halvmeter ifrån och hittade den inte kanske för att den låg i en grop och det var varmt och nästan ingen vind. Då gjorde vi om den och vi gick också fram en liten bit. Då var det inget snack om saken. Den spikade jag!

Nästa hund blev Sigge och jag, Garbo, skulle passa på att sitta passiv medan han jobbade. Jag var liiiiite pipig så matte fick säga åt mej några gånger. Jag satt lugnt och stilla men det var lite svårt att vara tyst för det är ju sååååå kul att jobba. För Sigge gick det nästan exakt lika som för Cindra och mej. Duvan blev kvar men det övriga fixade han mycket bra.

När Sigge var färdig blev det min, Gretas, tur. Jag var ganska tänd men jobbade ändå riktigt bra. Jag var också den enda som fick in duvan på söket! De ni! Det som husse inte var riktigt nöjd med var några av mina inlevereringar. Jag tycker ju att det är så kul att jobba så jag har svårt att bara springa in till husse, vill gärna göra en liten sväng, helst mot vattnet först så det blev ett par sådana repor men i övrigt kom jag in riktigt bra. Vattenmarkeringarna var heller inget problem så i slutändan tror jag att husse var riktigt nöjd med mej trots allt.

När jag var klar så satte sig de "fyrbenta" och fikade. Orättvist! Det var ju vi som hade jobbat och som skulle kunna behöva lite energitillskott. Efter fikat blev det Busans tur att få lite simträning. Husse satt i båten och kastade två enkelmarkeringar med dummy och med en förflyttning längre ut efter den första. De fixade hon lätt. Sedan rodde husse ännu lite längre ut och kastade en and, den första anden som hon apporterat. Det gick också riktigt bra. Den höll hon också i mycket länge än dummisarna som hon gärna ville lägga när hon fick fotfäste på land.

Kickis Skrutt och Sally var lite "pratiga" denna kväll och dessutom hade Skrutt gjort illa sig och hade ett sår på ena frambenet så de fick inte jobba något alls, förutom att de satt passiva ibland. Som avslutning så fick Sigge, Atte, Kråka och Cindra ställa upp sig en bit från strandkanten och de sköts apporter ut på vattnet som de sedan fick hämta en och en. Sigge hade aldrig gjort det förut och heller aldrig hämtat en "kula" så när han var på väg in och simmade genom området med näckrosblad så var det inte så brått in utan han måste kolla om det inte fanns någon fågel där i stället. När hans matte kallade på honom så bestämde han sig ändå för att det var nog den apporten som han hade i mun som skulle in så då kom han.

Allt eftersom så sköt de ut apporter när den första var greppad och både Cindra och Sigge var lite konfunderade när de skulle gå ut när det var en annan hund som var på väg in men de fick varsin utan störningar de sista de gjorde och det gick riktigt bra. Kråka och Atte fick en dubbelmarkering där de fick hämta en var som avslutning.

Vi tror att alla som var med tyckte, lika som vi, att det var en mycket trevlig och givande kväll så de bestämde att vi skulle ut igen på torsdag men då ska vi få träna fält på hygge. De tänker använda korp som luktar lite mer och som kanske får oss att jobba lite intensivare på hygget. Få se om de har rätt…… Dessutom så blir det nog mera apportering med apportkastare där det är flera inblandade. Vi tyckte precis att husse och matte sa att nästa gång kanske vi också får vara med lite på det. Hoppas, hoppas…….

Nu väntar vi bara till onsdagen då vi ska få testa ett Working Test hos Roland och Cindra. De ska ha valpträff och "köra" ett Working Test till helgen så vi ska få "provköra". Jättebra, för matte har anmält mej, Garbo och Kråka till Bispgården i juli så det blir kul att se vad det innebär för mej. Husse har bara anmält Atte. Det tycker jag, Greta, är riktigt surt…./Njut av sol och bad som vi gör/Greta & Garbo

070625 Midsommar

Greta & Garbo 0706 Greta & Garbo berättar:

Äntligen är midsommarhelgen över. För oss har det varit ganska trist, ingen har haft riktigt tid med oss då husses & mattes barn & barnbarn och 4 hundar har varit här. Husse & matte har haft roligt på egen hand och det är vi ju inte så vana vid. Det kliar lite i kroppen när vi inte får vara med och röra på oss som vi brukar.

Två höjdpunkter blev det i alla fall. Dels fick vi vara med på kvällarna när de satt på altanen och njöt av både god mat, dryck och det fina vädret. Då blev det faktiskt ett och annat chips och någon godsak som vi fick smaka på. En del "halkade ur händerna" och landade på golvet så det gällde att vara snabb och en del smögs under bordskanten så det gällde att hänga med där också.

På midsommardagen fick vi alla "fyrbenta" (totalt 8 st) följa med på en promenad genom byn och ner till sjön för att bada. Det var mycket välbehövligt då det var flämtande varmt stundvis.

I går kväll, söndag, när alla hade åkt, fick vi följa med upp till tjärnen och testa de nya "kulorna" till apportkastaren som kom med posten i torsdags. Vi är ju inte så vana med apportkastare på vattnet så det blev lite missar i början men husse & matte tyckte att vi löste det galant. Kul var det och skönt att få simma lite riktigt. I kväll ska vi ut med "träningsgänget" och då blir det fågel. Jättekul! Vi hörs/Greta & Garbo

070620 Träningskväll i Juriken

image187 Greta & Garbo berättar:

I måndags fick vi ut och träna i Juriken. Kicki hade lagt upp övningar som vi fick "köra" som ett litet prov. Jag, Greta, har skött passiviteten rätt så bra på sistone så det bestämdes att jag faktiskt skulle få jobba. Jippi! För att inte ställa till det för mej så fick jag börja. Mycket trevligt.

Det första som hände var en vattenmarkering som jag fixade lätt som en plätt (om jag kunde så skulle jag heltst vilja springa på vattnet). Sedan blev det en liten förflyttning till ett fältområde som låg vid kanten av en tjärn med en liten skogsremsa till höger.

image188
Här är husse och jag beredda för fältjobbet.

När jag plockat in 8 stycken tyckte husse att vi skulle ge oss så då blev det en förflyttning till ett nytt område där det var en låååång linjetagning. Vid första skicket förtsod jag inte att jag skulle gå rakt fram så jag gjorde en liten sväng mot vattnet men då kallade husse in mej. Vid andra skicket gick jag inte tillräckligt långt ut men då flyttade husse fram någon meter och förstod jag. Sedan var det dags för en lite knepig markering men den gick också bra. Det hela slutade med en ny förflyttning och ett närsök som låg på en sluttning ner mot fältet. Jag hittade jättesnabbt en minidummy men det såg inte husse så jag drog ner till fältet och hittade en dummy till. Snacka om en snopen husse när jag kom med två! Kul att gör husse paff. Summa sumarum så tyckte husse att jag skött mej mycket bättre än väntat så han var faktiskt lika nöjd som jag.

När Greta var färdig var det min, Garbos, tur. Vi gick nämligen i åldersordning för att slippa lotta startordningen. Jag fixade också vattenmarkeringen lätt som en plätt, plockade relativt snabbt in 9 apporter men matte hade velat att jag skulle söka av strandkanten men det struntade jag i. Det fanns ju så många apporter ändå och efter den nionde tyckte matte att jag ändå gjort ett så bra jobba att vi skulle gå vidare. Första skicket på linjetaget gick jag inte tillräckligt långt och letade på fel ställe. Matte fick hjärnsläpp och stoppade mej inte utan tog in mej i stället. Hmm, det gäller att tänka på vad man gör, tyckte matte. Nåja, vid andra skicket kom jag rätt och sedan var det dags för markeringen. Jag blev lite distraherad för samtidigt som markeringen kom så gick Roland ut med dirigeringen och det resulterade att jag inte var fokuserad på nedslagsplatsen. Matte bröt ganska omgående och ville att vi skulle göra om det. Då spikade jag den! Närsöket var heller inget som helst problem. Jag förstod direkt vad matte menade och fick hämta tre stycken. Jättekul.

image189

Efter mej var det Cindras tur och här står de redo för vattenmarkeringen som avklarades galant. Fältet gick också som på räls liksom linjetaget och markeringen och jag tror att närsöket inte heller ställde till något problem.

Efter Cindra var det Sallys tur som fixade vattenmarkeringen lika lätt som vi andra. Vid fältet blev det ett stopp efter någon apport. Förmodligen var hon lite väl upp i "varv" efter vattenjobbet och hade inte hunnit "landa" riktigt innan hon skickades på fätet så husse gick ut på fältet en liten sväng och hon fick sitta och titta på. Då gick det som en dans sedan.

image190

Linjetaget och markeringen gick också bra och vi tror att närsöket också fungerade som det skulle.

Nu var det dags för Sigge som skulle tränas att gå i par och det blev Atte som han fick som parkompis. Där började Sigge med en dirigering som han hade lite problem med men löste så småningom och Atte fick sedan ta en dubbelmarkering på vattnet därefter bytte de plats.

image191
Markeringarna var inga problem för Sigge.

Vid fältet fick de jobba varannan gång men skickades efter greppad apport. Sigge var inte van att jobba med andra så han var lite "närgången" när Atte kom med en apport och Sigge var på väg ut men Atte tittade lite "strängt" på honom och så var den saken klar. Fältet avbröts när de hämtat fem apporter vardera och de fortsatte sedan mot den avslutande markeringen.

image192

Här kommer Atte glad i hågen med markeringsapporten.

De fick en ännu knepigare markering då de bara såg själva utkastet och bågen upp mot högsta punkten för att försvinna bland buskar och träd, en liten bit in i skogen. Efter en hel del sökarbete hittade bägge sina markerringar. De avslutade också med ett närsök. Husse var mycket nöjd med Attes jobb då han var både pigg och alert, fixade dirigeringen lätt som en plätt och hade inga som helst betänkligheter att hoppa i vattnet (det var fjolårets dilemma).

Avslutade gjorde Kråka och Skrutt, de älsta i gänget (8 år). Fältet plockade de raskt in, Kråka hade lite strul med dirigeringen (mattes fel då hon stoppades fast hon var på väg åt rätt håll enligt husse som satt i båten och såg det hela från en annan vinkel). Alla markeringar kom in som de skulle även om det blev lite sökarbete på landmarkeringen. Närsöket rensades också men där blev det lite problem med den sista men hittades till slut av en glad Kråka. Vi tror nog att matte Kicki också var mycket nöjd med sin Skrutt som skötte sina uppgifter mycket bra!

Om vi inte hinner skriva något mera före midsommar så vill vi önska er alla en varm, solig, regnfri, trevlig och Glad Midsommar!/Greta & Garbo

070617 Summering av veckan som gått

Greta & Garbo Greta & Garbo berättar

Måndag "linjeträning" tillsammans med Roland & Cindra, Arne Hunnestad som "dirigent": Vi fick två motiverade linjetagsplatser bakåt och markeringar framåt. För min, Garbos, del blev det lite variationer där våra mattar & hussar ömsoms skickade oss, ömsom hämtade själv, ömsom skickade bakåt, ömsom gjorde någon inkallning bakåt. Jag skötte mej rätt så bra men har lättare att hämta på linjetag än att fokusera på markeringen. Har lite brått och ligger inte kvar när det gäller markeringarna säger matte. Hmm … det blir att satsa på markeringsövningar i framtiden säger hon.

Sedan fick Kråka och Atte gå tillsammans på ett fält i samma område (kalhygge). De var väldigt yviga säger matte….. Efter dem fick Cindra gå ensam på fältet för att kolla av hur hon ligger till. Hon har opererat halsmandlarna men är nu friskförklarad och hon gjorde ett kanonjobb och visade att nu har hon förstått det här med sök! 

För min, Gretas, del blev det bara några meter på linjen. Sedan blev det bara passivitetsträning på sidan av. Inte så kul men husse blev rätt nöjd till slut.

Tisdag blev det också "linjträning" tillsammans med Lena och Jonna samt Mona och Disa. Resultatet för min, Garbos, del blev ungefär det samma som måndagen. För mej, Greta, blev det passivitetsträning……..

Onsdag blev vilodag men i torsdags kom Rolan & Cindra igen samt Kicki med Sally o Skrutt. Då blev det fokus markringsövningar. För mej, Garbo, så har matte bytt kommando på markeringen och stoppar numera händerna i fickan samt försöker stå lite bakom mej när jag markerar för att få mej att fokusera mera. Markeringarna var lite knepiga då det skedde på ett kuperat hygge och gick inte heeelt problemfritt men man kan väl säga att matte var mycket nöjd med både sig själv och mej när vi gick därifrån. Atte, Kråka och Cindra skötte sig också riktigt bra. Skrutt o Sally hade lite problem men med lite justering av avstånd så löste det sig och när vi gick därifrån var alla rätt så nöjda. Därefter fick Sally, Skrutt och jag lite linjetagsträning som vi skötte till full belåtenhet.

Roland ville ha lite fältträning på Cindra (där fler hundar har gått före) så jag, Garbo, fick börja och det gick i ett huj. Fältet låg dels vid strandkanten (ganska brant) dels på lite öppnare mark och dels i en lite tätare skogsremsa. Sedan var det Sallys tur och efter henne, Cindra. Alla gjorde ett riktigt bra jobb och kul var det!

 För min, Gretas, del var det som vanlig……. baaaara passivitetsträning. Det som kändes riktigt bra var att husse sa att så här lugn har han aldrig sett mej förut. Öving ger hopp om bättring säger han. Får väl tro på det då.

I går, lördag, var det dags igen. Då kom Camilla & Sigge, Roland med Busan & Cindra, Kicki med Sally & Skrutt. Eftersom det var fint väder så bestämde våra hussar och mattar att det skulle bli bara vattenjobb idag. Busan, som fortfarande är konvalecent för ryggen, fick börja med att göra en "specialare" genom  två simturer  på tre minuter vardera med en vilopaus på en minut. 

Sedan fick Atte en "specialare" (för att frimodigt gå i vatten). Han och Skrutt stod uppställda och det kom dels en markering med apportkastare på vatten, skott och kast på land. Den på land fick Skrutt hämta och Atte skickades sedan på den på vattnet. Detta upprepades tre gånger och Atte hade full fart både ut och in. Skönt tyckte husse. Sedan var det Cindras, Sallys & Skrutts (som turades om) samt Sigges tur och de fick stå på en linje mot vattnet och växelvis hämta markeringar på vatten. Det var meningen att de skulle vara långa men för några kortades längden ner lite för så att de lyckades på ett bra sätt.

Skrutt o Sally
Skrutt & Sally vilar efter sitt vattenjobb

 

Camilla o Sigge

Camilla & Sigge väntar på sin tur

Äntligen blev det min, Garbos tur. Jag fick två mycket långa enkla markeringar på vattnet och sedan ett nååååågot kortare linjetag i samma område. Behöver jag säga att både matte och jag var jätteglada efteråt? Matte säger att jag är såååå duktig. När jag var klar blev det Kråkas tur. Hon fick först en ganska lång dubbelmarkering på vattnet och sedan ett dirigering över på andra sidan av tjärnen. Det gick också utan några som helst problem.

Garbo markerar                                      Garbo fokuserad

Matte och jag, Garbo, beredda för markeringsjobb……………… Här blev jag lämnad när matte skulle hämta Kråka

Kicki hade med sig kaffe, nybakade bullar och sockerkaka så när Kråka var färdig blev det fikapaus för de tvåbenta. Vi fick minsann bara sitta och titta på vi, vi som verkligen har jobbat. Är det rättvist det?

Efter fikapausen fick Sally och Sigge sig en liten "duvning" på avlämningar från vatten och det hela slutade riktigt bra.

För min, Gretas del, blev det lika som sist – nämligen passivitetsträning. Vi, husse och jag satt en lång bit ifrån och tittade på när de andra jobbade på vattnet. Det var jättejobbigt idag. Jag var alls inte lika cool som i torsdags men det berodde nog på att det var både skott och vatten sa husse. Han blev nog rätt nöjd ändå till sist för innan jag fick hoppa in i bilen igen (före fikapausen) så hade jag blivit riktigt lugn. Att det ska vara så svårt att koppla av!

Thord o Greta

Husse & jag, Greta under vila från passivitetsträningen

Vi hörs/Greta & Garbo

PS. Ett stort tack till Kicki Hedman för fotona som hon tog under dagen . DS.

070613 Oj, oj vilken vecka! (Del 2)

Greta & Garbo Greta & Garbo berättar:

Under de två sista dagarna i Axi blev det en del aktiviteter för vår del. Pelle & Kuben samt Malin & Jäger var också där så det blev bestämt att de skulle lägga upp lite övningar speciellt för oss fyra då vi är i ungefär samma ålder.

Vi ska försöka återge det som hände men minnet sviktar lite så ordningen kanske inte är helt rätt men det var mycket spännande. Det började med att vi skulle få gå på linje i en liten skogsdunge och när vi ställde upp oss fick vi titta på när de gjorde två olika linjetagsområden (bakåt) och sedan var det dags att börja gå. Efter några meter så kom det en markering, Leif sköt och Gustaf kastade. Matte gick och hämtade den första medan jag, Garbo, fick sitta och titta på. De övriga gick fot bakåt några meter och var vända åt andra hållet. När matte kom tillbaka anslöt vi oss och sedan vände vi igen och fortsatte att gå en bit. När nästa markering kom var det husses tur att hämta och jag Greta fick titta på medan övriga gick bakåt. Vid nästa markering fick jag, Garbo, vända om och matte gick ifrån mej men höll kontakten medan Pelle hämtade markeringen. När han var tillbaka kallade matte in mej och jag kom som ett skott. Nästa skott och kast hämtade Jäger markeringen och husse och jag, Greta, gjorde samma sak, dvs inkallning bakåt.

Vi fick också göra motiverade linjetag bakåt efter det att det hade kastats en markering framåt. Det gick mycket bra för oss båda förutom att jag, Greta, fick ett litet "ryck" när jag skulle lämna av och gjorde en rusning förbi husse men vände direkt när husse kallade på mej. Jag, Garbo, fick också en markering som jag skulle få hämta själv. Jag blev lite ivrig och var lite för kort och blev yvig så matte kallade in mej och skickade mej som på linjetag i stället och då gick det riktigt bra. Vi avslutade med att vi fick ställa upp oss och växelvis hämta varsin apport på ett motiverat linjetag och det klarade vi galant.

På kvällarna efter maten så brukar alla rösta om vem som gjort dagens prestation. Gissa vem som vann kvällens omröstning…….. Det blev faktiskt husse och jag, Greta. Så bra tyckte de att jag skötte mej, jättekul!

Sista dagen (lördag) skulle vi också få gå på linje men denna gång på myrmark och bredvid vatten. Det blev inga skott annat än vid vattenapporterna så i övrigt var det bara kvack och kast. Liksom gårdagen fanns det  också två motiverade linjetagsområden men denna gång ett framåt och ett bakåt. Denna dag fick jag, Garbo apportera lite mera. Bl a kom det en vattenmarkering som sköts med apportkastare men matte skickade mej på linjetag åt andra hållet. Nemas problemas! De tyckte att jag var så duktig att jag också skulle få gå på vattenmarkeringen. Jippi! Äntligen! Matte var så långsam med kommandot att jag började lite i förväg vilket resulterade i att matte sa NEJ! Oj, då. Fick jag inte hämta den? Jag sprang tillbaka till matte och nu tog vi det lite lungare men matte skickade mej mot vattnet. Den fick jag ju inte ta. Hmmm…. det måste ligga något efter strandkanten då tänkte jag och kollade av den. Tydligen fel igen för matte kallade in mej igen. Vi tog några steg mot vattnet och nytt skick men denna gång sa matte jaah när jag var vid kanten så då förstod jag ju att det rätt att hoppa i. Nu hade apporten dirivit iväg ganska lång ut och åt sidan så jag jobbade mej ut och till slut så fick jag syn på den och då blev det raketfart på simmningen.

Jag, Greta, fick inte hämta någon markering för idag var jag heltänd. Däremot skulle jag få ta ett motiverat linjetag vilket gick alldeles utmärk….. tills precis innan jag skulle lämna av. Då kom jag på att jag också ville bada. Det var väl ca 20 – 25 meter till vattnet men vad gjorde det. Plums i och en liten, liten simtur för att sedan springa tillbaka till husse men precis bredvid honom fanns det en riktig dypöl. Inte kan man väl låta bli att testa den? Jag hoppade i och när jag skulle kliva upp, men med dy ända upp på ryggen, passade jag på att pinka också, sedan tyckte jag att husse kunde få sin dummy. Han var inte sååååå glad. Konstigt, eller hur? Innan vi slutade fick Jäger också en vattenmarkering som han fixade lätt som en plätt men Kuben, min brorsa, fick heller ingen vattenapport. Vi är lite heta bägge två men han har nog bättre koll på sig än vad jag har.  

Efter en analys om hur vi skött oss dessa två dagar så kommer matte att försöka tänka på att lägga händerna på ryggen eller stoppa dem i fickorna vid markering för jag, Garbo, är väldigt "handfixerad" . För husses del gäller det att fösöka undvika att använda ord och i stället använda visselpipan vid inleverering och att reagera lite snabbare (jag är ju som en oljad blixt). Dessutom kommer det att fortsatt bli rätt mycket passivitetsträning. Det sista tycker vi att det gärna får skippa men vi har väl som vanligt ingen talan.

Sedan vi kom hem har vi varit ute ett par gånger och tränat tillsammans med andra men det orkar vi inte berätta om just nu. Om vädret tillåter ska vi ut igen på torsdag och kanske kommer det en rapport om det sedan. Ha de/Greta & Garbo

070611Oj, oj, vilken vecka! (Del 1)

Greta & Garbo Greta & Gabo berättar:

 

Oj, oj, oj vilken vecka vi haft vid Axi fäbodar i Dalarna! Vi åkte ner på söndag som var en riktigt varm och solig dag. Detta gjorde att det blev en hel del stopp på vägen så vi var inte framme förrän på kvällskvisten så någon träning den dagen blev det inte. Det var spännande ändå för det var många hundar att bekanta sig med på "Campen" hos Jan & Britt.

 

Måndag morgon (070604) bar det sedan i väg till skogen. Vi åkte till ett ställe som kallas "Tvitjärn", det är två små tjärnar som ligger i närheten av varandra. Vi blev stationerade vid den större som har fem öar på rad efter ena kanten.

 

image170

 

För första gången i vårt liv så band husse och matte upp oss tillsammans med Kråka och Atte.

 

image171

 

Det är jag, Greta, som visar tungan. Det var lite svårt att koppla av och jag hade lite svårt att vara tyst under dagen men det blev bättre och bättre allt eftersom. Jag, Garbo, var mest orolig när matte "körde" Kråka men resten av tiden gick rätt så bra även om jag också försökte protestera lite ibland.

 

Förutom passivitetsträning (i mängdder) och några enkla vattenmarkeringar där Atte och jag, Greta, fick turas om att hämta, bara för att blöta oss lite i värmen, så fick vi jobba lite också. Jag gjorde några vattenmarkeringar och ett linjetag till ö nummer två. Jag skötte mej bra så husse var mycket nöjd med mej.

 

Jag, Garbo, fick också några enkla markeringar tillsammans med Kråka för att hålla värmen borta. Liksom Greta så gjorde jag vattenmarkeringar till den andra ön och ett linjetag till samma ställe. Jag fick också göra två linjetag på land. Vid den ena lade matte till ett stopp och ett sidotecken och jag tror att jag gjorde alldeles rätt för matte blev mycket nöjd med mej.

 

På tisdagen åkte vi till "Slakthuset" som de kallar stället. Där är det också två tjärnar där den ena tjärnen har två öar och lite myrmark omkring och där vi "småttingar" fick jobba lite.

Dagen började likadant, dvs vi blev uppbundna och jag, Greta, var mycket tystare och lugnare denna gång. Liksom måndagen blev det några enkla vattenmarkeringar tillsammans med Atte (Garbo och Kråka gjorde likadant) för att svalka av oss lite men också några "riktiga" markeringar och linjetag.

 

image174

 

De kastades dels på den lilla ön och dels bakom ön. Det visade sig inte vara några större problem.

 

image173

  

Vid den större ön är det flera små, små öar på vägen ut och jag Garbo, fick en markering vid den stora ön men där de små öarna finns. Jag hade lite problem att gå rakt ut för jag ville gå till närmaste udden på ön och landvägen till rätt ställe så jag fick göra om det tre gånger innan det blev rätt. Matte funderade på om det berodde på att vid första markeringen så gick jag sekunden innan matte hunnit ge kommando så hon sa nej och jag fick vända och gå fot en bit innan hon skickade mej igen. Jag tror att hon har rätt för jag blir såååå osäker när hon säger nej. Jag vet ju inte riktigt vad hon menar. Får jag inte ta markeringen, ska jag göra något annat eller vad handlar det om. Jag hoppas hon blir mer tydlig på vad hon menar i fortsättningen.   

 

Dag tre (onsdag) var det dags för "Kroktjärn2. Här var det riktigt mysigt och jag, Greta, hittade den perfekta sittplatsen! Jag vet inte hur mycket Atte uppskattade det hela förstås.

 

image175

 

Lite jobb blev det också. På ena sidan av tjärnen rinner det  ut en liten bäck och husse och matte skulle naturligtvis krångla till markeringarna för oss. Det kom en markering snett ut mot andra sidan tjärnen + en markering vid landkanten (förbi bäcken)på den sida vi stod. Vi löste dem, men klurigt var det. Så mycket mera jobb blev det inte denna dag heller. Vi förstår inte riktigt varför de propsar på att vi behöver så mycket passivitetsträning egentligen men det har säkert någon tanke med det också.

 

På kvällen kom ett helt gäng till som anslöt till gruppen. Lite fler hundar att hålla reda på alltså.

 

Torsdag var den "Stora dagen", nämligen Axi cup som gick av stapeln vid "Tvitjärn". Det var 14 hundar till start i mästarklass och tre hundar i slyngelklass. Det var riktigt svårt för oss för upplägget var lika som mästarklass bortsett från att vi fick en dubbelmarkering i stället för en trippel och bara två vattendirigeringar i stället för tre och att det fanns bara ett vilt vid varje dirigering.

Det hela började med att vi skulle hämta ett vilt från fältet (av åtta, varav två låg på andra sidan av en väg). När den var inne så kom det en dubbelmarkering, en som kastades i vattnet och en på land i kanten av tjärnen. När de var inne fick förarna välja turordningen på att jobba på fält eller med dirigering. För min del, Garbo, så valde matte den första av dirigeringarna, den på den första ön (det fanns turordning på dem också som måste hållas). Sedan fick jag jobba på fältet men det gick mycket trögt för det var nog lite för svårt för mej, egentligen upplagt för mästarklassen och vindstilla i det smala skogspartiet. Jag fick in bara ett vilt till så matte valde att göra ett försök på den andra vattendirigeringen som låg på den tredje ön. Gissa om alla tyckte att jag var duktig som fick in den!

 

För mej Greta gick det ungefär lika som för Garbo förutom att husse aldrig skickade mej på den andra dirigeringen.  Kuben, min bror, som var den tredje deltagaren fick in tre vilt på fältet men det blev Garbo, som vann det hela för man räknade markeringarna x dirigeringarna x fältvilten + antlet vilt (inom 15 minuter). För Garbos del blev det alltså 2 x 2 x 2 = 8. För mej, Greta, blev det 2 x 1 x 2 = 4 och för Kuben blev det 2 x 1 x 3 = 6.

 

En ny erfarenhet blev det också för både jag, Garbo och Greta blev lite rädd för kastaren som satte sig på huk efter kastet. När vi hämtade den andra så sprang vi förbi honom och vi har nog aldrig sett någon som satt på huk ute i markerna när vi jobbar förut. För mej, Garbo, kändes det lite extra "farligt" då han dessutom tog ett kort på mej precis när jag sprang förbi så jag vände och kom in igen men fick sedan hjälp att lösa upp det. Så man kan ju förstås diskutera vem det egentligen var som vann det hela…… Det känns väl inte helt rätt säger matte. 

Nej, nu orkar vi inte berätta något mer just nu. De två sista dagarna ska vi berätta om lite senare. Matte kommer också att referera om hur det gick för deltagarna i mästarklassen i Axi cup på hemsidan. Vi hörs/Greta & Garbo