070827 Den som väntar på något gott…

image187 Greta &Garbo berättar:

Kicki, Skrutt o Sallys matte hade hittat en ny träningsmark i Offerdalstrakten så i går skulle vi åka dit och träna lite. Det blev en lång resa, det tog nästan två timmar men den som väntar på något gott…. Vi var många som träffades, Ullis med Izi, Tina med Diva o Sune, Helena med Kicka och Roland med Busan och Cindra.

Alla ville träna fält och eftesom vi var så många så delade vi upp oss lite. Izi o Kickan ville träna fält med vilt och vi andra körde med dummis. De lade ett stort fält ute på en myr med 15 dummisar och JAG, Greta,  fick börja. Jippi! Det sa husse också när vi var färdiga. Han tycket att jag skötte mej myket bra, skönt, då kanske det blir mer av den varan.

När jag var färdig var det Sunes tur. Det gick väl inte såååå bra. Både Skrutt och Garbo löper och trots att de bara satt i bilarna så drog lukterna lite för mycket så det blev inte så mycket uträttat på fältet. Sedan var det först Sallys och sedan Skrutts tur. När Sally körde satt Busan passiv (men fick också två enkelmarkeringar som gick riktigt bra).

Till slut blev det min, Garbos, tur. Vi hade gjort lite "fotövningar" och passivitetsträning innan medan vi väntade så laddad var jag. Jag skulle få köra "parköring" med Cindra och det tyckte jag skulle bli lite spännande. Cindra fick börja med att hämta två och sedan fick jag hämta två. Därefter skulle vi få hämta varannan. Matte skickade mej när Cindra var på väg in med sin tredje dummis och det gick bra. Nästa gång som hon var på väg in och matte skickade mej kunde jag inte låta bli att springa fram mot henne. Hon hann inte stoppa mej förrän jag var framme hos Cindra så hon blev lite "tagen på sängen" som hon sa. Cindra morrade åt mej och ujjj vilken fart jag fick tillbaka till matte. Nåväl, hon skickde ut mej igen och när det blev Cindras tur blev det stopp för henne. Hon hade tyckt att det var otäckt när jag sprang fram till henne och jag som är så snäll. …..  Hur som helst så gick hon ut igen två gåger på raken (men med lite hjälp) och när hon hade hämtat sammanlagt 6 stycken så tyckte Roland att det var dags att sluta. Jag fick också hämta två till på slutet och jag tror att matte var rätt så nöjd även om hon tyckte att jag kunde ha varit lite mera noggrann på det öppna området. Vi fick avsluta med varsin dubbelmarkering och jag spikade min! Nu blev matte jättenöjd. I början på sommaren hade jag svårt att koncentrera mej på markeringarna så jag strulade en hel del men jag har nog kommit på hur jag ska fokusera. Träning ger färdighet säger matte. 

När vi var färdiga lade de ut fältet igen och Kråka och Atte fick jobba lite. Kråka hämtade 9 stycken men Atte var väl lite splittrad eftersom både Skrutt och Garbo (som löper som sagt var) hade gått innan men han fick i alla fall in 5 stycken så det var väl "så där godkänt" tyckte husse. 

De andra ville köra lite vatten medans husse och matte tyckte vi skulle vara nöjda som det var så vi, utom jag, Greta,  fick sitta i bilen. Husse och jag gick och tränade lite fot, stanna kvar och några markeringar under tiden. Vi tycker i alla fall att det var en mycket härlig söndagsutflykt som vi gärna gör om. Ha de'/Greta & Garbo 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 + fyra =