070122 Det ska vi fira

Garbo december 06 Garbo berättar:

Jag fyllde 1 år i lördags. Det ska vi fira trodde jag …… Nä då, det blev ingenting men på söndagen kom de på vad de missat, husse och matte. På kvällen fick vi faktiskt ett grisöra till min ära. Vi hade redan fått veckans ranson i fredags men bara för att jag fyllde år…… Vi fick faktiskt också ut och träna lite apportering och ni skulle bara veta vad kul det var. Det är ju ett tag sedan sist.

Vi åkte till skogsbilvägen där vi brukar ta våra promenader för där, i slutet av vägen, finns en upplogad plan. Jag fick börja och efter att ha sprungit av mej lite blev det fotgående (hmmm inte såååå kul). Sedan skulle vi göra "klockan" sa matte. Det är ju evigheter sedan vi gjorde den så det blev lite problem. Matte satte mej i mitten och sedan lade hon ut till höger och vänster samt bakom. Hon ställde sig rakt framför mej och sträkte upp handen och sa ut. Vad var det det betydde….. var det att gå till vänster måntro. Jag försökte men matte sa att det var fel. Då satte hon tillbaka mej och gick och lyfte på dummisen. Sedan ställde hon sig närmare mej och visade samma tecken. Men……. jag kunde inte tänka klart, jag ville ju så gärna ha den till vänster. Nåja, matte gjorde samma sak en gång till och kom jag ihåg vad det var hon ville. När den var inne fick jag ta den till höger och sist den till vänster. Sedan gjorde vi om alltihopa och tänk…. det gick alldeles utmärkt. Minnet är bra men kort.

Matte skrattade lite åt mej för hon hade aldrig sett mej så ivrig nån gång. När jag tog dummisen i munnen så hoppade jag högt samtidigt som jag vände och kom i full fart till matte. Det var lite halt också så när jag provade att dra i bromsen så åkte jag kana. Dessutom så tyckte jag att vi skulle kunna ha lite dragkamp men det ville inte matte. Hon var lite förvånad då jag alltid har haft så skolade avlämningar. Men det var ju det här med att det var så kul och man kan ju inte vara perfekt jämt, eller hur?

Sedan fick jag träna stadga. Husse kastade en markering och matte hämtade. Sedan kastade han en till och jag fick gå fot därifrån för att återkomma till startplatsen och sedan hämta. Det gick mycket bra. Som avslutning fick jag tre enkelmarkeringar i lös snö. Det var lite knepigt att hitta dem men jag låg kvar och jobbade riktigt bra sa matte.

När jag var färdigtränad blev det Gretas tur men hon får berätta själv. Ha de'/Garbo

Greta december 06 Greta berättar:

Jag fick också börja med att "ralla av mej lite" men sedan skulle jag gå fot och däremellan fick jag träna  stanna kvar och inkallning. Ni som känner mej vet ju att jag är mycket ivrig av mej så det här var väldigt svårt. Bara en gång försökte jag följa husse så det blev ju trots allt inte så farligt mycket fel men jag satt som på nålar och har lite svårt att hålla tassarna i backen när vi går fot. Det spritter ju i kroppen, särskilt när det vankas jobb.

Jag fick bara göra stadgeövningen och markeringsövningar som Garbo gjort. Stadgeövningen gick alldeles utmärkt. Skönt! En av markeringarna i lös snö visade sig bli väldigt knepig. Den landade där Garbo hade fått en och där var snön så lös så den sjönk väldigt djup. Matte blev tvungen att gå dit och hjälpa mej lite och sedan fick jag avsluta med en som jag själv hittade. En av mina fördelar, säger matte, är att när jag hittar så är det ett blixtsnabbt upptag och full fart till husse. Idag var husse lite "rädd" när jag kom för det var så halt och jag trycker dummin i magen på honom så han trodde han skulle ramla baklänges men det gick riktigt bra. Jag frångick men vana att snabbt sprina tillbaka när jag hittat en gång då jag efter upptaget drog en sväng i lös snö (bara för att det var ju så himla kul att äntligen få apportera igen). Trots allt tror jag att husse var rätt så nöjd med mej.

När jag var färdig så skulle jag få sitta passiv medan Kråka körde lite dirigeringsövningar på planen. Hon hade fem stycken ute som en "strut" och matte bestämde vilken hon skulle ta. Jag tror att det gick ganska bra men jag är inte säker då jag hade svårt att vara tyst och sitta stilla. Husse försökte avleda mej så jag fick inte se allt.

När Atte skulle göra samma sak som Kråka då fick jag sätta mej i bilen. Jag tror att det gick lika bra för Atte som för Kråka för husse verkade nöjd när han kom tillbaka. Sist ut blev Tickan. Hon fick tre markeringar i lös snö. Två stycken spikade hon lätt som en plätt men den tredje blev det problem med. Hon kunde inte hitta den så hon fick en extra på samma område och efter lite bekymmer med den också så kom den in. Hon försökte ha ett litet spel men då kunde faktiskt matte bryta henne. Det tar sig, sa matte.

Kråka fick ut och försöka hitta den som blev kvar ute i snön men trots att matte fick henne att leta på rätt plats hittade hon den inte. Hon markerade var den som var hämtad hade legat men inte den som var kvar. Det slutade det med att matte var tvungen att gå dit och sopa bort lite snö, och jisses vad glad Kråka blev när hon kände den. Nej nu orkar jag inte berätta något mera. Vi hörs/Greta

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 − fem =