080731 Ett nytt liv….

 Garbo berättar:

Matte och jag har börjat ett nytt liv. Varje förmiddag tar hon och jag en skogspromenad alldeles själva. Vi går en ca entummesrunda och jag får gå lugnt fot hela vägen, i alla fall nästan. Matte har ju lagt in lite övningar efter vägen förstås och gissa vad det handlar om….. Dirigering naturligtvis! Men faktiskt – det är riktigt kul och matte tycker jag är duktig. Ännu så länge gör vi bara linjetag och bakåttecken men både efter stig och i terräng. Dessutom har hon lagt in en "meditationshörna" där jag sitter och tänker efter vad vi nyss har gjort och matte säger att hon rensar huvudet. Där sitter vi bredvid varandra en god stund – fast jag brukar lägga mej efter några minuter när jag ser att det inte ska hända något. Det här kan jag nog vänja mig vid för det är så skönt att känna att man gör helt rätt hela tiden och dessutom få rå om matte helt själv. Det har ju varit lite si och så med det ett tag. Höres/ Garbo

PS. Husse och Greta vill passa på att tacka för alla gratulationer (telefonsamtal, sms, mail, hälsningar i Gästbok o Blogg och personliga, fysiska hälsningar). Jättekul och tusen tack! DS.

080729 Debut!

 Greta berättar:

I måndags var det debut för mej på jaktprov. Vi åkte till Härnösand på lördagen därför att Garbo startade redan på söndagen. Hur det gick? Jo, Garbo fick en 3:a och jag en 1:a. Om ni vill veta hur det gick till så kommer matte att berätta om de på hemsidan under Kalendern så fort hon hinner. Jag ville bara stilla nyfikenheten för er som vill veta hur det gick……. Kul var det i alla fall. Jag kan tänka mej att göra om det rätt så snart men husse säger att det dröjer och att jag har myyyyyyycket att lära mej innan det kan bli start igen för då blir det ju i en helt annan klass. Ha de så gott/Greta.

080724 En härlig eftermiddag

 Greta & Garbo berättar:

I går var vi inbjudna till Ånge, eller rättare sagt Östbyn för att bl a träna med Rix o Ice med matte Lena och Isa, Fame med matte Karina, Haimond med matte Birgitta och Maja med matte Mona. På vägen dit så stötte husse och matte på bl a delar av dalagänget och hälsingegänget som också var i Östbyn men på Masterkey’s kennelträff. Naturligtvis stannade vi och de gick dit och hälsade men vi kommer också att få träffa dem när vi kommer till Härnösand. Det ska bli kul.

Vi fick sedan åka till en sjö där vi körde en hel del vatten. Jag, Garbo, fick börja och gjorde en relativt lång vattenmarkering som jag fixade rätt så galant. Sedan fick jag en dirigering ut till samma område men när matte skickade så kom "frustrationsljudet". Det fanns en till där ute och de gnuggade alla sina geniknölar och då blev det så att matte skickade bara på kommandot för dirigering men inget tecken. Det blev väldigt hipp som happ med det. Fågeln kom in men inte var det på dirigering sa matte. Då  slängde hon ut tre stycken bara en bit ut i vattnet för det är ju inte avståndet som har betydelse utan just i själva skicket. Denna gång gick det jättebra, jag blev inte alls frustrerad. Sedan jobbade jag, Greta, också med en enkelmarkering och det gick jättebra – förutom vägen in. Det var lite tungsummet för det var fullt med näckrosor så jag tog närmaste väg in till land och sprang in till husse i stället. Sedan försökte husse skicka mej på linjetag dit ut men jag litade inte riktigt på husse. Nåväl, jag kom dit ut igen så småningom och hämtade fågeln men då sköt matte ett skott för de trodde jag skulle komma raka vägen tillbaka då. Man är väl inte dum heller!!! Det går ju så mycket fortare om man springer i stället så då tog jag samma väg som sist naturligtvis.

Nu var det de andras tur att träna lite också och sedan blev det ficka för de tvåbenta. Efter det blev det åter några pippisar i vattnet bara en bit ut och matte skickade mej utan "krusiduller". Husse hade slängt ut fyra stycken och de tre första gick galant och ljudlöst men när matte skickade mej fjärde gången – ja då upptäckte jag att det låg fågel alldeles till vänster om oss. Jag visst ju inte att det var fåglarna som jag redan hämtat så jag hämtade en till matte. Hon blev inte sååå glad men sa heller inte så mycket. När hon återigen skickade mej, ja då kunde jag inte låta bli att undslippa ett litet ljud igen……

När alla jobbat klart med vattnet så bestämdes det att vi skulle få ett sök på land o vatten. Jag, Greta, började och jag svichade in med fåglar i högt tempo. När husse tyckte jag jobbat nog så bröt han mitt jobb – hm jag som hade fått ångan uppe men han tyckte att jag skött mej så bra så han ville sluta medan jag låg på plus. Sist ut av alla fick jag, Garbo, gå tillsammans med Fame. Vi jobbade kanonbra och plockade in allt tills det var bara två fåglar kvar på vattnet, en nära land och en i näckrosorna. Vi lyckades pricka in så precis så att vi greppade varsin nästan exakt samtidigt, jag den ute i näckrosorna och Fame vid stranden.

Efter träningen så skulle Lena bjuda alla på mat, jag inte oss fyrbenta förstås men husse och matte hade med sig mat till oss så vi blev inte utan vi heller. De satt länge och pratade och åt gratäng och karre’ och kyckling och sallad och pratade och snaskade på rabarberpaj med vaniljsås till efterrätt. Lena och Roger kom också och Karina och, Lena W hade valpar som var ungefär jämngammal med Ice och de tre levde rövare på tomten. När de kom för nära vår bil då rev jag, Garbo, i lite innifrån "skuffen". Det tyckte inte matte om men jag kunde ju bara inte låta bli… Det blev rätt sent så när vi kom hem var det bara att gå och lägga sig. Tjingeling/Greta & Garbo

080723 Tävling, träning och lite bus

 Greta & Garbo berättar:

Just nu känns det som om livet leker. I helgen fick vi följa med till Tjädernäset och det var skoj minsann. Dels var det "tävling" under lördagen och lite träning på söndagen men däremellan fick vi även busa lite med de andra vovvarna (Sky, Nellie, Eha, Joy, Izi, Chili, Zazzi, Bixa o Krita och naturligtvis Atte o Kråka). Jag, Garbo, och Krita hade lite fyr för oss. Matte var inte helt förtjust så hon hindrade oss hela tiden men Krita kom och tittade lite på mig, skällde och gjorde lekinvit och sedan drog vi runt i full fart. Hon var snabb…. jag hann aldrig i fatt henne och ändå så säger matte att hon tycker jag är snabb. Krita är en "spetsblandning" så hon är nog van att röra på sig, det är nog bara att erkänna att hon var snabbare. Synd bara att vi inte fick testa ordentligt….

Husse o Matte var i alla fall nöjda med våra prestationer under Bixa Champ Camp. Segrare blev faktiskt matte och jag, Garbo och Greta o husse kom fyra. På söndagen blev det lite träning och jag, Garbo, fick bl a gå ett kaninspår. Spännande! Om ni vill veta mera så har matte skrivit om det på hemsidan, Kalender/Aktiviteter 3-08. Foton finns under fliken Album/Bixa Champ Camp 2008. 

I går var vi och hälsade på Nellie, Sky o Eha i Buan.  Det var meningen att vi skulle jobba i vatten men det blåste så mycket så det blev inställt. I stället fick jag, Greta, göra ett fält med fågel. Fältet låg i ett mycket tätt område så det var inte helt lätt men jag plockade ändå relativt snabbt in alla 6 fåglarna. 

Jag, Garbo och Nellie fick göra specialövningen med markeringar som matte berättade om på hemsidan. Nellie var jätteduktigt men hon blev överfallen av jordgetingar på slutet så vi blev tvungna att byta plats när jag skulle gå. Där blev det kanske lite väl svårt för vi gick ute på ett hygge med buskar och tuvor och ris och långgräs och rallarros så det var mycket svårt att se något över huvud taget. Matte tyckte ändå att jag gjorde ett bra jobb på de flesta. Vi fick bägge avsluta med en dirigering ute på hygget. Det gick väl lite så där – när matte blåste och jag satt så såg jag inte henne och matte upptäckte att jag inte går på enbart kommandot. Jag vill ju ha tecken också så jag vet att jag gör rätt. Hur som helst så kom jag fram dit jag skulle men omständigt blev det.

I dag är vi inviterade till Ånge för lite träning. Då blir det både fågel och vatten har husse och matte lovat. Det ska bli spännande. Ha de’/Greta & Garbo
 

080717 Det rör på sig….

 Greta & Garbo berättar:

Hej å hå vad det går – m a o – det rör på sig. Det har nu gått lite mer än en vecka sedan vi bloggade och det beror naturligtvis på att vi inte haft tid för nu har det varit fullt upp. På onsdagen (den 9) var vi ut och tränade själva. Jag, Garbo tränade på främst vattendirigering – att gå ut utan frustation men genom vass. Det gick rätt så bra, vi är på G sa matte. Jag, Greta, gjorde en vattenmarkering genom vass och sedan ett linjetag till samma ställe. Husse blev nöjd med mej också, så det så.

På torsdagen tränade vi tillsammans med Busan och Cindra. Jag, Garbo, fick även idag köra vattendirigeringsövningar och det går rätt så bra tycker matte. I övrigt blev det lite fält där Cindra och jag jobbade samtidigt men åt olika håll och där vi bytte sida efter halva tiden. Vi avslutade med en dubbelmarkering och ett rätt enkelt linjetag upp i skogen.

Jag, Greta, fick en markering över till andra sidan tjärnen och sedan ett linjetag dit. Därefter blev det ett fält och sedan tyckte inte husse att jag skulle göra något mera. Vattenjobbet blev riktigt bra medan fältet blev lite yvigt för då var jag riktigt tänd. Det var kanske därför som det inte blev mera jobb?

På fredagen kom husses bror och syster med respektive och på lördag kom Cassandra och Melinda och skulle sova över. Då blev det inte så mycket tid över för oss annat än en skogsprommis. På söndagen kom Maud, Lars, Emelie, Andreas och Pucko samt Annsofi och Göran. Då blev det heller ingen tid för oss men sent på kvällen fick vi gå en långpromenad med allihop och på måndag fick vi träna lite vatten medan de övriga fiskade. Det blev även en "byprommis" på kvällen. På tisdag åkte "Stockholmarna" hem till sig och vi övriga åkte upp till tjärnen. De andra fiskade och vi fick jobba lite i vatten – jätteskönt! Vi skötte oss också riktigt bra sa husse och matte.

I går, onsdag, var det dags för kurs. Husse & matte hade anmält oss till: Tränar du som alla andra eller…. hos Roger Markström (http://www.workinggundogs.se/). Han har lite andra teorier om stress och därför tyckte husse & matte att det kunde vara intressant att höra vad han hade att säga om oss. Det fanns 6 hundekipage där och några som var med utan hund. Det mesta av tiden användes till information och han visade också några "fotöljövningar" med sin hund Catch.

För att sammanfatta lite så sa han till husse om mej, Greta, att vi måste hitta bromsen rätt så snart annars var vi rökta. Han sade också att jag hade kapacitet att blir riktigt bra men egentligen var det väl det vi redan visste fast kanske inte uttryckt på det sättet som han gjorde. Han sa också att jag är en impulsiv P-hund (vad det betyder berättar han på sin hemsida). De övningar jag fick göra var att husse (jag fick följa med fot) lade ut en dummy medan Roger kastade en åt andra hållet. När vi kom tillbaka till mitten fick husse ställa sig framför mej och säga fot. Naturligtvis gick det mycket elegantare åt det håll som jag visste att dummyn låg. Den första dummyn som jag fick hämta var naturligtvis den om Roger lagt ut och husse fick skicka mej två gånger innan det blev rätt. Sedan fick jag sitta där en stund medan de pratade. De tittade också på mitt "flås"  och min salivavsöndring och det är klart – det fanns mycket att titta på i det fallet……..

Om mej, Garbo, sa han nästan likadant, alltså att jag är en impulsiv P-hund. Jag fick också göra övningen som Greta gjorde som faktiskt gick rätt elegant men när vi var färdiga var jag inte helt torr i tungspetsen så därför föreslog han att vi skulle ta det riktig lugnt i höst. Han föreslog också att vi inte skulle starta på prov. Hur som helst, efter att vi stått där en stund så fick jag göra en övning till. Matte & jag gick och lade ut en dummy, gick tillbaka och sedan skickade matte mej mot apporten. Stoppsignal – tvärstopp – ut – hämta och in igen. Jag vet inte men det kändes som om han inte trodde att jag skulle fixa det men jag är ju som matte redan sa – rätt så signalsäker just nu. Sedan fick jag sitta lääääänge, säkert en 20 – 30 minuter vid mattes sida och lyssna på när det pratade om lite olika saker och de andra deltagarna hade lite andra frågor (bl a talade han om att han inte ville ha så hög fart när vi hundar jobbar). Det kändes som han ville testa och se om jag skulle börja gnälla men då lade jag mej vid mattes fötter och till slut fick vi gå därifrån. När vi gick följde Roger med för att hämta sin hund, Catch och då sa han till matte att han tyckte att jag var en riktigt bra hund men att hon skulle vara försiktig med mej så det inte går på tok.

Summa summarum så tyckte både husse & matte att det fanns en hel del poänger med vad han sa t ex det här med passivitetsträning. Han sa att om man sätter ett gäng alkoholister vid ett bord och dukar fram öl, vin och sprit i massor, hur kan man då tro att man botar dem från att vilja ha? Det är på samma sätt för oss hundar som tycker om att apportera. De det inte riktigt tycker stämmer är hans beskrivning av A- och P-hundar och sedan jämför med oss men man kan kanske tolka det lite olika förstås…. Det kanske inte fattar riktigt vad han menar? Dessutom så tycker både matte och husse om när det är lite fart och tryck i oss när vi apporterar så länge näsan är med och det är den ju för det mesta. Han kommenterade att det stod i mitt, Garbos, jaktprovsprotokoll att jag jobbade med hög fart men matte anser att eftersom jag fick 5:or på alla egenskaper så måste det väl vara idealet – eller? Matte sa också att det kommer nog inte att vara fukten på tungspetsen som styr om jag, Garbo, får starta på prov. Det är nog lite andra saker som får bestämma det. Hur som helst – de tyckte det var intressant och kommer att ha en hel del i åtanke vid kommande träningar – vi tyckte det var mycket resande för så lite jobb….. 

Nu ska vi bara vänta på att husse & matte städar och packar husvagnen för i morgon bär det av till Tjädernäset där vi får träffa lite kompisar och träna lite igen. Skithärligt! Skönt att det äntligen är sommar och att husse & matte faktiskt har tid för oss för en gångs skull. Klia myggbetten med försiktighet!/Greta & Garbo 

080708 Buan Open

 Greta & Garbo berättar:

I helgen var det "Buan Open" en liten skojtävling som Anders Jönsson ordnar varje år. Vi samlades på fredag kväll och våra hussar o mattar grillade och hade det mysigt medan vi fick ligga och ladda inför lördagens övningar. Vi som var där var Bixa med Barbro & Mats, Joy, Izi, Chili och Zazzi med Ullis & Stefan, Nellie, Sky o Eha (de två sista utom tävlan) och Anders själv osså vi förstås + Atte o Kråka men Kråka är fortfarande konvalescent och nu har det slagit upp ett sår igen så det lär ju bli långvarigt….. Matte berättar säkert mera på hemsidan.

Det hela gick ut på att vi gick en slinga i skogen med stopp för lite olika aktiviteter och i de flesta fall gick man två och två. Första stoppet var ett närsök på sex dummys där två skulle hämtas in. 

Vid andra stoppet fanns det två olika startplatser för ett "triangelsök". Där låg det tre dummys i en triangel och den längst ut var på 75 m.

Tredje stoppet var en markeringsstation. NKL-hundarna fick en enkelmarkering med apportkastare ute på ett hygge, ÖKL fick en dubbelmarkering liksom EKL. Avstånden varierade i de olika klasserna.

Fjärde stationen bestod av dirigering där man fick välja mellan en lätt och en svår dirigering.

Femte stationen var ett stort sök med 12 dummys. NKL & ÖKL fick jobba ensamma medan elithundarna fick jobba två och två. Det var meningen att även ÖKL skulle göra det men pga omständigheterna så blev det inte så.

Den sjätte och sista stationen för dagen var också en markeringsstation med  en enklemarkering på ett hygge för alla klasser. Avståndet varierade dock genom att man satte dummyn olika långt ner på apportkastaren.

Dag två – söndag var det ett kombinerat land- och vattensök på 12 dummys där de flesta låg i vatten. Liksom lördagen jobbade elithundarna två och två och övriga en och en. När alla var färdiga med söket blev det en dirigering ut till konstgjorda öar som låg utanför vassen på samma område som söket låg. Nybörjarhundarna hade en kort dirigering fram till vasskanten. Öppendirigeringen låg utanför vassen ca 55 m, ungefär dubbla avståndet mot NKL och i stort sett rakt bakom den. EKL-dirigeringen låg på 115 m och snett till höger om de båda andra dirigeringarna.

Under lördagen hade vi en "huvuddomare", Barbro och två "co-domare" där man fick komma överens om vilken poäng ekipagen skulle ha. Poängskalan var 1-3 och ingen 0 fick delas ut. Pga att det skulle bli så få "jäv" som möjligt så blev det så att Mats o Anders dömde alla par utom de sista där de gick och då blev det matte och Ullis som dömde. På söndagen var Barbro enväldig domare och fick då även väga in lördagens resultat.

Jag, Greta, Izi o Joy fick starta samtidigt och turas om vilka som var passiva och vilka som jobbade. För mej gick det skapligt på närsöket för jag fick in mina två men jag var lite yvig så det blev inte full pott. På trigangelsöket fick jag in bara en så där blev det förståss låg poäng men jag tog revansch på markeringen. Den tog bara 20 sekunder så där blev det full pott. Dirigeringen gick inte heller så bra. Jag kom ganska snabbt ut i området men sedan ballade jag ur lite. Husse fick skicka om mej och då blev det fel dirigering som kom in…… hur nu det kan komma sig. Det visste väl inte jag. Fältet gick också bra så där fick jag också bara betyg liksom på sista markeringen. Jag gjorde om samma prestation – 20 sekunder. På kvällen fick Barbro ta ut bästa fälthund – det blev Izi, bästa dirigeringshund (det minns vi inte vem det blev, attans) och så bästa markering och det blev lilla JAG, Greta!

För mej Garbo blev det lite konstigt under "hela resan". Jag skulle gå tillsammans med Chili fast hon gick i Ekl och skulle ha Ekl-uppgifter. Vi började med närsök och fick skicka varannan gång. Den första gick väl rätt så snabbt att få in men den andra tog tid så det blev inte full pott trots att jag fick in de jag skulle ha in. Vid triangelsöket fick jag in två, inte full pott där heller alltså. Vid markeringen så var det jag som skulle börja. Anders sköt först och sedan skulle Stefan skjuta. Då klickade hans apportkastare och han försökte få igång den men det gick inte. Då  fick matte skicka mej på den första men då hade jag glömt vad vi höll på mej så det vart inget av det det gått väldigt lång tid sedan den blev kastad. Då bestämdes det att de skulle göra om allt och Anders skulle skjuta båda och ladda om emellan. Då blev det spik, skönt att få göra någonting riktigt rätt i alla fall. Sedan var det Chilis tur. Där gick det inte så bra och Ullis måste gå in och styra men de lyckades inte i alla fall. När Chili kom in till slut så stannade hon och ulkade och hennes andning lät väldigt mysko. Väste och hade sig så då bröt de hela tävlingen och vi fick alla gå ner till husvagnarna. Ullis o Stefan ringde Djursjukhuset och fick komma direkt för de hade jouröppet. De andra fikade lite och sedan fick vi gå upp igen och jag fick göra min dirigering. Matte fick stoppa mej tre, fyra gånger och jag stannade direkt men jag följde inte tecknet fullt ut men kom ändå ganska snabbt ut till apporten men det blev allstå inte full pott. Fältet gick jättebra så där blev det en trepoängare liksom den avslutande markeringen. Skönt!

Ullis & Stefan kom tillbaka efter ett par timmar med en friskförklarad hund. Det var förmodligen värme, ansträngningen och åldern om vi uppfattade det rätt. En lättnads suck undslapp nog alla tvåbenta i alla fall. Det är lite otäckt när det blir så där och stämningen blir lite tryckt. Senare på kvällen så fick vi alla gå en långpromenad när det blivit lite svalare. Det var både skönt och riktigt roligt!

På söndagen blev det likadant som under lördagen så vi nkl-hundar fick börja och jag, Greta, gick ut som nummer två. Om husse minns rätt så fick jag in 8 stycken men den sista på övertid. Dirigeringen, som kom efter en kort fikapaus, gick så där. Jag kom ganska snabbt ut till ön men kom på fel sida och jag fick ingen sniff. Jag har heller aldrig hämtat något från en sådan liten ö så jag begrep inte riktigt att det kunde ligga något på den. Det slutade med att jag kom in utan men då kastade husse en sten mot den och då kom jag på rätt sida, fick sniff och förstod vad jag skulle göra.

För mej Garbo gick det rätt så bra på söket. Fick 8 men den sista några sekunder över tiden. När det så var dags för dirigeringen sket det sig ordentligt. Matte sade efteråt att om hon tänkt sig för så skulle vi ha lämnat walk over för det var bäddat för katastrof – och det blev det. Dels hade jag för bara en halvtimme sedan letat i samma vass och hittat massor av apporter, dels har jag aldrig simmat genom vass och ut på blankvatten på en dirigering tidigare och slutligen aldrig hämtat något från en konstgjord ö. Dessutom låg ju nkl-hundarnas ö i vägen och den fick jag inte simma fram till. Jag tog mig så långt som strax utan för vassen efter många nej och ut från matte, som försökte allt vad hon kunde att hålla mej från den frestande ön. Det slutade med att jag kom in igen och när matte skulle försöka skicka mej igen då kunde jag inte undslippa mej ett protestljud långt nere i halsen. Då bröt matte! När alla var färdiga så lånade vi husse och jag fick se på när han lade ut en på den rätta ön men det funkade ändå inte förrän han kastade en markering utanför vassen först. Sedan lade han ut en apport två gånger till på samma ö (som jag inte såg) och han låg också kvar med båten men en bra bit bakom. De två sista gångerna gick ju bra men vi får nog träna en del på det där. Matte grämer sig själv för att hon inte tänkte sig för. Om vi tränat lite och varit förberedda på att lösa eventuella problem först så hade  jag inte behövt bli så frustrerad som jag blev. Matte blev lite orolig för jag har aldrig reagerat så förut men det var tur att vi i lugn och ro kunde få lösa upp knuten i alla fall.

Nåväl – till slut blev det dags för att presentera resultatet och det blev en riktigt trevlig och överraskande lista:

1:a Joy och Stefan
2:a Nellie och Anders
3:a Izi och Ullis
4:a Garbo och Marith
5:a Bixa och Mats
6:a Greta och Thord
7:a Zazzi och Stefan
8:a Atte och Thord
9:a Chili och Ullis (bröt efter 3 stationer)

Sammanfattningen av helgen är att det var mycket duktiga hundar, speciellt de yngre så framtiden ser ut att vara räddad. Dessutom hade vi också tur med vädret och alla hos oss vill passa på att tacka Anders för en mycket rolig och trevlig helg! TUSEN TACK!/Greta & Garbo

080704 Plötsligt händer det!

 Greta & Garbo berättar:

I onsdags fick vi ut och träna tillsammans med Izi och hennes matte, Nellie och hennes husse som dessutom hade med sig Eha och Sky. Vi var vid Marsättstjärnen och temat för kvällen var i huvudsak markeringar. Izi började med vattenmarkeringar som gick riktigt bra. Sedan var det min, Garbos tur. Matte hade räknat ut en liten knepighet så det blev en vattenmarkering på en ö och framför den ön fanns en annan ö och till höger en massa småöar. Tanken var att jag skulle skita i de andra öarna och gå direkt på markeringsön. Det gjorde jag inte! Vid första skicket gick jag till öarna till höger men då fick jag komma in igen. Så fick jag en ny markering och då sket jag i öarna till höger men gick upp på den första ön och fortsatte sedan till den andra. Självklart var inte matte riiiiiktigt nöjd så jag fick göra det en gång till. Det blev samma visa. Hmm, sa matte då tar vi en dirigering dit. Matte gjorde vad hon kunde för att hålla mej i vattnet förbi första ön men jag förstod inte riktigt. Då började husse att lägga sig i och matte blev lite syrak på honom men jag trodde det var på mej så jag vände och kom in igen. Det visade sig att hon inte var arg på mej för hon klappade om mej och så gjorde vi ett nytt försök. Nu släppte hon upp mej på första ön så jag fick ta samma väg som jag gjort två gånger. Vi får nog lägga upp det på lite annat sätt nästa gång sa matte. Under tiden som jag var på väg in med apporten – Då plötsligt händer det! Det kom en mindre fågel som vi inte rikigt uppfattade vad det var för sort och landade i en vattenpöl alldeles intill oss. Efter kom en en duvhök och den slog också ned men halkade till lite så den föll på rygg. Snabbt som ögat var den på benen, blängde på oss och lyfte igen. Anders gick fram för att se hur det gick med den andra fågeln men då flög den också iväg. Gissar att den var rätt så lycklig ändå över att vi fanns där – det blev ju hans eller hennes räddning.

Nu var det min, Gretas, tur. Jag var en aaaaning het så det blev en hel del trassel med inlevereringarna. Husse var inte riktigt nöjd men å andra sidan var inte jag det heller. Jag känner ju att han blir lite irriterad på mej och jag försöker men jag vet inte riktigt vad jag gör så då blir det fel ibland.

Nästa hund blev Nellie som fick en dubbelmarkering, en på en ö och en på blankvatten. Den första var hon liiiite tveksam när hon skulle ut första gången så därför gjorde de om den och då blev det perfekt!

Izi fick sedan en lång vattenmarkering ut på en ö. Första gången gick bra men hon tittade lite åt alla håll medan hon simmade ut så därför fick hon göra om det. Då blev det väldigt målmedvetet och spik på!

Nu blev det dags för lite landmarkeringar och jag, Garbo, fick börja. Först fick jag en enkelmarkering in i skogen och den spikade jag. Sedan blev det en enkelmarkering ute på en myr bakom ett dike. Den fick jag jobba en del på (men rätt bra inom området ändå) men jag fick i alla fall göra om den och då blev det en riktig spik. Sedan fick jag en dubbel på samma ställen. Den gick riktigt bra men den ute på myren fick jag jobba lite på igen men nu var jag väldigt "tätt inpå" så matte blev nöjd i alla fall.

Näst på tur var jag, Greta, men jag var fortfarande lite het så det blev yvigt på den första så jag fick göra om den och då blev det bättre. Den andra blev det också lite jobb med så vi gjorde om den. När det blev den dubbla så gick den i skogen mycket bra men den ute på myren blev det jobb. När jag äntligen hittade den så tog jag diket in men husse tyckte inte att det var en så smart idé. Typiskt när det "brinner lite i hjärnan" sa matte. Hmmm, det var ju bara varmt!

Nellie gjorde också samma markeringar och hon hade också lite bekymmer med den i skogen men det löste sig för henne också och när dubbeln kom blev det fullt godkänt. Lilla Izi fick göra en enkel, den ute på myren. Den spikade hon, snopet nog för oss. Så enkelt var det! Efteråt fick både Kråka, Atte och Eha några vattenmarkeringar bara för att få röra på sig och svalka av sig för varmt var det, runt 20 grader fast klockan var nästan 21 när vi åkte därifrån.

Snart är det helg och "Buan Open". Det ser vi fram emot för då får vi både jobba och träffa våra fyrbenta kompisar. Vi får åka dit redan ikväll för nu är det husvagnen som gäller. Ha en riktigt trevlig helg, det ska vi ha./Greta & Garbo