080129 En liten rapport om läget

image187 Greta & Garbo berättar:

I helgen fick vi röra på oss lite och även träna på långa linjetag. Husse hade, för en gång skull, med sig avståndsmätaren. Det blev lite drygt 200 m och det funkar riktigt bra för oss alla. Matte tränade också stoppsignal med mej, Garbo, och Kråka. Vi fick sitta och vänta medan hon gick en bra bit ifrån oss och sedan kallade hon på mej. När jag kommit halvvägs så kom stoppsignalen. Hon tycker att jag inte är världens snabbaste att sätta mej men när jag väl satt mej så är jag mycket stabil (nästan lite tvärtom med Kråka). När vi gjort det några gånger ville hon krångla till det lite så när hon stoppat mej så kallade hon in Kråka så att hon sprang förbi mej där jag satt och in till matte. Det gjorde vi i två omgångar men med fotgående och linjetag emellan.Jag satt som gjuten bägge gångerna så jag tror att matte var rätt så nöjd.

Vi fick också tillfälle att "rasa av oss ordentligt" för vi fick springa lösa en stund. Om ni bara visste vad skönt det är att bara vräka ner sig i snön. Den når nu upp över magen på de flesta ställena så man måste hoppa fram. Men fort går det…. Husse & matte fattar inte hur vi bär oss åt när vi tar oss fram men hemligheten med att springa i djupsnö är att ha mycket god fart. Kråka brukar inte just hänga på, hon är nog lite lat verkar det som – eller också börjar hon bli gammal och bekväm. Atte hänger på ibland men även han har nog börjat bli lite lat.

Jag, Garbo, har nu passerat höglöpet och det har funkat jättebra med Attes "avbollning". Ju längre in i löpet jag kom desto mindre intresserad har han varit. Det har faktiskt varit jätteskönt för oss alla så jag tror inte husse ångrar att han tog med honom till veterinären. Nä nu är det dags att gå ut och kvällspinka. Natti, natti/Greta &*Garbo

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 + nio =