080624 Åter till vardagen

 Greta & Garbo berättar:

Nu är midsommarhelgen över och vardagen har börjat igen. Det har varit jättehärligt, full fart nästan hela tiden. Så klart var söndagen bäst! Då träffade vi Anders och hans hundar Eha, Nellie och Sky, Roland och hans hundar Cindra och Busan, Ullis & Stefan och deras hundar Izy och Joy. Dessutom kom även Maud, Lars, Emile, Andreas och Pucko och var med en liten stund när vi tränade uppe vid Bodtjärn.

Matte och Anders lade upp ett Nkl-prov för Izy, Joy, Busan och mej, Greta. Det var ganska "traditionellt" upplagt och startade med en enklemarkering på land och sedan var det ett fält på sex vilt. När vi hämtat in tre så kom ett skott och sedan var det ett riktat sök åt andra hållet. Där fanns två vilt och när de var inne fick vi fortsätta på stora fältet. Det hela avslutades med två enkla markeringar på vatten. Vi var alla riktigt duktiga men naturligtvis hade vi alla lite saker som vi kan förbättra. För min del var det inlevereringarna. Husse blev lite ställd för jag har skämt bort honom lite med att jag har kommit raka vägen in med fågeln…… det gjorde jag inte nu. I övrigt fanns det nog inte så mycket att säg för jag tror jag gjorde ett riktigt bra jobb.

Busan hade inte tränat just något med fågel och då det såg ut som om hon ibland struntade i vittringen så bröt Roland efter det riktade söket och gick direkt på vattenmarkeringarna. För henne fattas det nog bara lite viltvana. Izy och Joy jobbade riktigt bra bägge två. Izy behöver nog också mera viltvana då inlevereringarna på land inte fungerade fullt ut, däremot perfekt från vattnet! Med Joy var det tvärt om. Hennes inlevereringar på land var mycket bra men hon droppade från vattnet. Hennes husse gjorde en övning med henne under lunchbreaket och det var faktiskt inget större problem. Härliga unghundar!

Stefan & Ullis lade upp ett Nkl-prov för mej, Garbo och Cindra. Där fick vi börja med att Cindra fick en landdirigering i skogsterräng och jag fick stå på sidan av. När hon hämtat skulle jag dirigeras och sedan kom det en dubbel på vattnet och en dubbel på land åt oss båda. Efter en förflyttning så kom det ett skott och en vattendirigering (ca 70 m) där det var meningen att vi skulle starta en bit upp på land. Jag fick börja med den och när jag greppat fick Cindra gå på ett närsök och sedan bytte vi plats och gjorde samma sak fast tvärtom. Det hela avslutades med ett riktigt häftigt fält. Först skulle vi över ett dike och på andra sidan fanns det olika marktyper, sumpmark, skog, hygge och öppen "skogsmark" och det fanns 14 vilt ute.

Matte konstaterade att vi två har en hel del att träna på. Att börja med en dirigering i skogsmark med stigar, buskar, träd  och tuvor i vägen var inte någon höjdare för oss. Vi lyckades till slut men hugaligen vad vi måste träna sa matte….. Vattenmarkeringen gick utan några problem men landmarkeringen – aja baja. Gissa vad jag gjorde! Jag knallade men matte fick ju naturligtvis stopp på mej men sedan tittade jag inte på något annat en den jag inte fått ta så jag såg aldrig den andra. Matte var inte så glad men hon får väl vakna hon också och vara med. Kan jag hjälpa att jag var tänd och hon sov? Nåja, sedan blev det ju vattendirigeringen och där vet ju matte att vi inte är riktigt färdiga med att skicka på  en "blind" och stå en bit upp men vi gjorde ett litet försök. Det gick inte men när vi gick ner en bit då gick det som en dans. Den var ju inte helt lätt för vi skickades snett mot kanten av tjärnen men jag "landade prick på" så då blev matte äntligen nöjd. Närsöket gick också bra men det bästa kom till sist. Matte (och flera med henne som det hördes) tyckte att det var en fröjd att se mej jobba. Smolket i bägaren är ju förstås att matte säger att nu lägger vi fältträningen på hyllan för ett bra tag framöver. Poletten har ramlat ner och jag har nu visat att jag kan använda mej av insidan av huvudet också. Sammanfattningen för oss i paret var att vi skulle ha slagit ihop oss. Cindra skötte första delen fram till vattendirigeringen mycket bra och för mej var det tvärt om.

Under tiden som Ullis & Stefan lade upp ökl sattes grillen igång så det blev lunch till de fyrbenta medan vi fick vila utom Pucko som fick göra ett fält och en dubbelmarkering på vattnet. Han har inte jobbat något riktigt alls de senaste fyra åren så han impade stort på husse och matte. Han bara plockade in allt, precis som om han alltid får träna. 

Det hela avslutades med att Roland och Thord lade upp Ekl-prov för Nellie. Atte fick vara "sparringpartner" då Ullis & Stefan lämnat sina gamlingar hemma. Provet blev så gott som lika som ökl. Största skillnaden var att innan dubbelmarkeringen på vattnet  fick hämtas så skulle landdirigeringen in. Landmarkeringen var den samma och likaså närsök och stora söket. Vattendirigeringen  var lite längre än för öppenklassen förstås. Resultatet blev i alla fall att Nellie kan utan tvekan starta i ekl när som helst, det var bara några småsaker, skönhetsfläckar som kanske behöver förbättras.

Hur som helst så fick vi löfte om att vi ska få göra om det här en gång till i sommar. Skitkul!! Dessutom ska vi ut och träna ikväll. Matte har hotat mej, Garbo, med att det kommer att bli dirigeringar för hela slanten – kanske också en och annan markering förstås. Jag, Greta, ska få mej en "duvning" med inlevereringarna. Jag ska visst bli tvungen att sluta och tramsa. Hmmm, vi får väl se…. Vi hörs/Greta & Garbo

PS. Matte hälsar att det finns lite foton från söndagen i Albumkatalogen. Klicka gärna på knappen bildspel. DS.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 × fyra =