091022 En spark i baken….

 Greta & Garbo berättar:

Vi känner någon som skulle behöva en spark i baken, både när det gäller vår träning och att hjälpa oss med vår blogg. Ja du gissar rätt! Naturligtvis matte!!! Det blir inte just mer än långpromenader, tack o lov för dom i alla fall, men nog vore det väl bra om vi fick jobba lite också. Det ser ju inte ut som det blir någon mer samträning och hon har ju så svårt att få ändan ur vagnen så en spark i baken skulle sitta fint, tror vi.

I söndags var det i alla fall dags för att vi skulle få röra på oss. Matte packade bilen med både oss, husse o ”Karl-Oskar”. Tyvärr hade det regnat så grusvägarna var rejält leriga. Vi åkte runt sjön men landade vid Bodtjärn. Vi skulle få köra ett fält och för att det skulle bli lite lättare för husse så startade vi från vägen. Fältet gick över och bakom två kullar och antalet för mej, Greta, och Garbo, som jag fick ”köra” tillsammans med var 12 st. Vi jobbade på väldigt bra och dessutom fungerade det med att vi båda jobbade samtidigt. Jag tror att husse var jättenöjd med det! Vi hade lite problem med den ena av de två yttersta dummisarn men det löste sej det med.

Kråka o Atte fick också göra samma fält men med två dummisar mindre. Det gick rätt bra och Kråka var inte så rossligt i halsen så hon kunde också jobba tills alla var inne. De hade också lite problem med den ena av de två yttersta dummisarna. Skönt! Då höjdes vår prestation lite också.

Det som var mindre bra var att vi var tvungna att ställa oss i duschen när vi kom hem. Ja, det är väl ganska skönt med ljummet vatten på kroppen men det är trångt och halt i duschrummet och matte kan inte torka oss fort nog. Sedan fick ”Karl-Oskar” och cykelstället en rejäl dusch men det räckte inte med att bara spola av dem, det måste gnuggas också. Tror att matte tyckte det var bättre med oss som var färdig direkt efter en ”avspolning”. Sedan var det dags för tvättmaskinen för husses o mattes kläder var också både prickiga och hade snygga tassavtryck här o var. Det här är straffet för att man vill vara snäll, sa matte….. Vi hörs!/Greta & Garbo

091014 Det är på tiden….

 Greta & Garbo berättar:

Det är på tiden att vi får lite hjälp att skriva nu. Det har varit omöjligt att få matte att sätta sig ner så vi får berätta lite…. men å andra sidan har det ju faktiskt inte funnits så mycket att berätta heller. Skulle vara att klaga på matte som inte har låtit oss jobba. Träningsgruppen som vi varit med i har nog lagt träningen på hyllan ett tag, som det ser ut, så det har inte varit något som ”lockat iväg” matte på träning heller. I lördags var hon i alla fall iväg och dömde på Goldenklubbens WT så FAKTISKT blev hon lite träningssugen så i söndags var vi i väg allihop. Även Kråka o Atte fick jobba lite och husse körde mej, Greta och vi fick börja.

Matte hade lagt ut 4 minidummisar på en liten ”ängsnutt” framför ett stort dike och bakom det var det en gles skog och från framsidan av diket och in i skogen hade hon lagt 6 normaldummisar. Jag fick nog lite ”glädjefnatt” för jag sprang runt på hela området + ung lika mycket till innan jag lugnade ner mej och började hitta. 5 vanliga dummisar och 1 minidummis blev det innan husse bröt. Tror han trots allt var liiiiite nöjd med mej och han tyckte nog att det var lika roligt som jag.

Nummer två ut var jag, Garbo. Jag hade nog nästan samma resultat som Greta, d v s jag började med att söka stort och fort så det tog en stund innan jag kom in med något. Matte hade lagt ut en dirigering också så hon bröt efter 4 på söket. Dirren gick inte raka spåret men jag var väl i hand så matte sa att jag var väl godkänd i alla fall. Minidummisarna fick jag jobba lite extra på. Hon tog dem som närsök och det var jätteknepigt. Vet inte om det var det kyliga vädret eller vad det var men jag fick verkligen ligga nere vid marken med näsan för att hitta dem och ändå låg det bara lite gräs över. Skönt var det i alla fall att få röra på sig…. Äntligen!

Avslutningsvis fick Kråka o Atte jobba och de skötte sig väl också lite så där. Bägge två var liksom vi, stora och yviga i början. Tror att Kråka blev en aning trött på slutet så hon fick vila lite medan Atte plockade in de sista. Kråka hade iof flera än Atte innan så det var väl rätt så rättvist ändå.

Nu får vi hoppas att det kan bli lite fart igen om inte annat så till helgen. Vi behöver det – och det gör hon också så det så! Vi hörs! /Greta & Garbo