101024 Kul att få röra på sig men….

 Garbo berättar:

I går var det äntligen dags att jag skulle få röra på mig. Matte skulle ut och ”reka” för valpkursen och då fick jag och några dummisar följa med. Jag var naturligtvis ivrig, det är ju en evighet sedan jag fick jobba riktigt men men.

Matte var en aning disträ, hade nog tankarna på annat håll misstänker jag. Hon lade ut ett fält på sex dummisar plus en dirigering. När jag hade plockat in fyra (det gick lite trögt i början) så bröt hon och jag skulle ta dirigeringen. Inte hittade jag någon inte. Matte satte ner mej och kom halvvägs ner till mej och vad händer. Jo, förlåt lilla gumman sa hon. Jag skickade dej till fel ställe, inte konstigt att du inte hittade den…… Hmmm.

Inte nog med det, när vi kom tillbaks till fältet plockade jag snabbt in de återstående två men hon skickade mej en gång till. Jag letade och letade och letade och hittade inget. Då först kom hon på det! Det fanns ju ingen mer….. Hon hade tänkt bryta efter tre men eftersom det gick lite trögt i början fick jag hämta fyra men det hade hon glömt……

Jag fick en ”gladapport” istället precis som om det skulle förlåta att hon inte tänker sig för. Som tur var hade hon lagt ut en ny dirigering medan jag letade på fältet och den gick kanoners…. Virrhöna!!! 

Idag kommer några av mina valpar på kurs men tror ni jag kommer att få träffa dom? Nä då ingen risk….. fast kanske Potifar ändå…. vi får väl se hur det går. Nej nu vill Greta säga några ord också. Tjingeling! /Garbo

 Greta berättar:

Matte hade lovat att jag skulle få lära mej viltspår och det var meningen att det skulle ske senast förra veckan men hur tror ni det blev? Jo måndagen gick inte för det dök upp en massa andra saker så dan gick utan att hon hann ut och lägga spåret. Tisdag var det så fint väder så hon måste passa på att putsa fönster men på onsdag var det dags…. trodde hon.

Onsdag morgon hade det snöat, dessutom måste hon till stan och uträtta en massa ärenden. Sedan dess har det varit lite snö på marken så hon tycker att vi ska vänta. Den första snön brukar alltid försvinna innan det blir RIKTIG vinter säger hon. Jag undrar det jag….. Jag väntar och väntar och väntar. Ha de! /Greta

101013 Ibland är vi överens om vad som vi tycker är kul….

 Greta & Garbo berättar:

Ibland är vi överens om vad vi tycker är kul, både vi och matte. Det vi gjorde i måndags var exempel på sådant. Vi fick besök av Eva & Korall samt Lena, Ice & Rix och då blev det lite träning av. Vi gick ner i skogen och Korall, jag (Garbo) och Ice fick börja med ett stort sök på 18 dummisar. När vi plockat in två bröts det  för en landdirigering (det fanns tre olika till oss vardera), meningen var att det skulle rulla på så men allt går inte efter planerna, så det blev lite hipp som happ men vi gjorde allt i alla fall. Fältet blev lite uppdelat så till området minidummisarna som låg längs bort blev det ett ”glapp” så det blev en förflyttning när vi skulle hämta där. Inte så dumt det heller, så här i efterhand.

Fältet låg i en skogsbacke med lite träd här och där och dirigeringarna låg också i kuperad terräng och med en hel del träd så de var inte helt enkla. För min del (Garbos) så fick jag ju också träna på att vara ute på fältet och jobba medan någon annan körde dirigeringen. Det innebar att det blåstes en hel del och tyvärr reagerade jag på den visselpipan men matte sa bara ”Gäller inte dej, kör på”…. Jag måste försöka lära mej det där, att inte reagera på annan pipa än mattes alltså. Lite osis hade jag förstås för det hampade sig så att jag fick leta rätt på sista dummisen både på det stora fältet och det med minidummisarna men matte tyckte att det blev rätt bra träning om man tänker på både det och på att jag fick träna på att lyssna efter rätt pipa även om inget blev alldeles klockrent! Det blev det inte för någon annan heller så på det hela taget tror jag att alla var relativt nöjda.

När de var färdiga så blev det Rix, Attes och min (Gretas) tur att få jobba lite. För vår del blev det bara fältjobb och vi fick jobba samtidigt allihop. Antalet apporter blev också mindre, bara 12 st men jisses vad kul det var. Jag (Greta) gav järnet och var hur effetiv som helst. Atte, gamle mannen, gjorde också så gott han kunde och plockade in sina fyra men tog det betydligt lugnare. Härligt var det i alla fall.

I går fick jag (Garbo) träffa en av mina valpar. Anton (Gallinago, Gallinago) och hans matte Lena kom för lite enskild träning och då fick faktiskt jag också vara med på ett hörn. Han var jätte duktig och det är så skönt att se att han inte verkar ha några men efter magoperationen.

Ja som ni kan se så är vi rörande överens, matte och vi. Det här var riktigt kul! Ha det gott! /Greta & Garbo

101009 Skillnad på vad man tycker är kul!

 Greta berättar:

Jag har upptäckt att det är skillnad på vad man tycker är kul….. i alla fall mellan två- och fyrbenta. Igår morse hittade jag en för länge sedan glöm höjdpunkt…. Svampar som luktar såååååååå gott så man kan bara inte låta bli att rulla sig i dem. Mmmmmm, underbart!

Tyvärr varade det inte så länge…. ni skulle ha sett mattes min när hon såg mej. Hon tyckte inte det var varken vackert eller att det var en god parfym när jag hade gjort ”en krage” av dessa underbara dofter och dito svamprester. På med kopplet och så höll hon mej på en halvmeters avstånd. Jag vill inte ha något sånt på mej, sa hon. Sedan bar det av in i duschen. Det var iof rätt skönt men jag skulle gärna ha velat ha min krage kvar. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag vet ju var svamparna finns så vid första bästa tillfälle så….

Tror ni att jag har lyckats? Näää, nu blir det koppel på säger matte. Fy attan vilket påfund alltså. Får väl uppföra mej exemplariskt ett tag så kanske hon glömmer….. men inte jag, jag lovar! / Greta

101006 Kul med barn…..

 Garbo berättar:

Några av mina barn brukar komme hit och träna lite mest varje vecka men jag får ytterst sällan tillfälle att träffa någon av dem. Igår kom Potifar hit och för en gångs skull fick jag följa med ut när det var träningsdags. 

Jag måste säga att det faktiskt är kul med barn….. Matte tycker att jag är rätt dålig på att markera, har jobbat jättemycket med det men Potifar var suverän! Hoppas det håller i sig. Han fick tre stycken enkelmarkeringar med ökade svårighetsgrader. Svårigheten på både terrängen och avståndet stegrades men han fixade det galant, var suveränt duktig på avståndsbedömningen (min svagaste punkt).

Jag fick också en dubbelmarkering med dold kastare. Den första blev det lite problem med, jag såg Mauds vita handskar när hon kastade så jag missade själva apporten. Vi gjorde om det utan handskar och då blev det spik på…….

Sedan lade de ut ett relativt stort fält med Potifars mått mätt men ett litet med mina mått mätt. Tretton dummisar lades ut och de yttersta fyra var minidummisar. Potti fixade snabbt in 6 stycken, jobbade riktigt, riktigt bra! Sedan fick jag ta över och 6 kom in snabbt och galant men den kvarvarande 7:e var svår att hitta…

Hur som helst känns det skönt att se och höra att den ”nya generationen” verkar bli riktigt duktiga. Det värmer ett modershjärta<3 /Garbo

101001 Ibland är jag den ”gudomliga”!

 Garbo berättar:

Ibland är jag Garbo ”den gudomliga” säger matte. Idag var en så’n dag. Vi var och ögonlyste i Östersund på kennelklubben hos veterinär Nils Håkansson. Jag uppförde mej exemplariskt, lät de droppa mina ögon, brydde mej inte alls i alla de andra hundarna, lät matte lyfta upp mej på bordet och satt som ett ljus när veterinären tittade i mina ögon. ”Är du världens finaste du, frågade han. Ja, du är världens finaste sa han!” Tror att han menade att jag var väldigt duktig som satt och lät honom titta bäst han ville. Han berättade för matte att jag bar på ljusa anlag, det såg han i mina tjusiga ögonbottnar. Matte berättade att jag har en gul pappa så det stämmer precis det.

Det bästa med ögonlysningen var nog att han inte hittade någon prick på ögat. Förra gången jag ögonlyste påstod de att jag hade främre y-sömskatarakt för jag hade en prick i ena ögat. Nu fanns det ingen så jag är konstaterad fri från PRA, RD och katarakt! Gissa om matte är glad….?

I morgon kommer några av mina valpar och några presumtiva valpköpare. Ska bli skoj! Ha skoj ni också! /Garbo