110810 Oj, vilken helg!

 Piga berättar:

I lördags kom min syster Eeizha (Amamus Sterna Sumatrana) hit för vi skulle ha valpträff på söndag. Vi fick träffas och busa av oss lite och det var så kul så det kan ni inte tro. Vi var dessutom väldigt lika varandras å våra mattar hade svårt att se vem som var vem om vi inte var i närheten av varandra. Eeizha var en aning större än mej men kanske lite smalare men det syntes inte om vi inte var bredvid varandra.

På söndag morgon kom så tre syskon till. Det var Max (Amamus Sterna Bengalensis) med husse Ulf och matte Carina, Plura (Amamus Sterna Dougalli) med husse Torbjörn och matte Marie och Zigge (Amamus Sterna Elegans) med husse Pelle och matte Kicki. Carina Tolf var våra och våra mattars instruktör, ja ni läste rätt. Alla vi Tärnor har mattar som ”kör” oss och hussarna tittar på!

Det började med samling och en massa prat… vi fyrbenta tog det lungt och laddade batterierna.

Sedan blev det dags för lite övningar.

Medan det var genomgång så passade jag på att vila mej….

Matte och jag fick oftast börja övningarna. Kul men matte hade det nog lite jobbigt. Hon är ju inte lika van som jag med att det är någon som talar om för henne vad hon ska göra. Hon brukar för det mesta själv ränka ut övningar och då är hon mera förberedd. Nu var hon tvungen att tänka på ett annat sätt… lagom åt henne, då kanske hon förstår hur jag har det.

När vi gjort vårt så passade jag på att vila mej lite…

Mycke passivitetsträning blev det…

Ibland lade jag mej och sov, rätt skönt faktiskt.

Här var det en övning där man skulle lära sig fokusera, alltså inte titta på matte. Det gäller att komma ihåg när man ska göra det och när man inte ska göra det. Ibland, som t ex när jag får mat, ja då ska man titta på matte och lika dant när jag går i koppel. Varje gång vi ska till att börja och gå så vill hon att vi ska ha ögonkontakt. Så att vi förstår varandra säger hon. Helt plötsligt så ska man inte det… men jag blir nog en fena på markering om jag lär mej det här. Föresten så gick det faktisk riktigt bra.

Här kommer kastet….

Jag fixerade dummyn och fick springa och hämta…

… och sedan hem till matte.

Sedan var det dags för lite vila igen.

Skönt att ha matte att luta sig mot….

Första apporterna under dagen hade jag lite svårt att greppa. Jag håller på att ömsa tänder och när de är lösa så gör det faktiskt riktigt ont. Nu lossnade den rackaren efter denna övning så sedan gick det riktigt bra, tack och lov. Matte var lite förvånad när hon såg att jag stod och bökade med apporterna, för det brukar jag faktiskt inte göra, men när hon såg min lösa tand så förstod och förlät hon mej.

Här var det dags för att få hämta en kråka. Nemas problemas.

Leverans till matte så klart!

Vid vattnet tände jag till riktigt ordentligt och tog åter igen matte på sängen. Jag har ju varit lugn som en filbunke, gått i vattnet, om än inte försiktigt, så lugnt och sansat. Nu knallade jag när Carina kastade fågeln och dessutom gjorde jag en omväg innan jag gick till matte med den… Dr Jäkel & mr Hyde minsann sa matte, vad hon nu menade med det. Nu blir det lite mer tankearbete vid vattenapporterna, sa matte. Vi får inte förvärra förväntan utan jobba på det motsatta. Kasta i vatten, vända om och göra något på land istället kan vara melodin. Hur som helst ska vi nog ta det väldigt lugnt framöver tyckte hon. 

Summa sumarum var både matte och jag väldigt nöjd med söndagen. Matte tyckte att alla mina syskon skötte sig alldeles utmärkt och det syntes att de hade de riktigt, riktigt bra med sina hussar och mattar. Vi var alla mycket bra på att koppla av. Vi har med andra ord en väl fungerande av- och på knapp för det var heller inget fel på farten när vi jobbade. 

Eeizha stannade till måndag morgon för de bor ju Värmland och har långt att resa så därför var det skönt att få åka på morgonen istället för kvällen. Tur för oss det för innan de åkte fick vi busa lite mera. Dessutom tog matte kort på oss där även mamma Garbo var med. Nu ser det ut som om Eeizha är MYCKET större än jag men riktigt så är det inte men hon satt nog kanske lite framför mej så därför ser det ut som det gör. Dessutom sitter jag på skinkan och hon på hasarna.

Visst är vi väl väldigt lika ändå?

     

Eeizha till vänster och jag till höger

Nähä nu har jag skrivit så jag är trött…. Puss på er! /Piga 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × två =