120411 Jag är något på spåren….

 Greta berättar:

Jag tror jag är något på spåren…. Under senaste halvåret har vi gått ner till brevlådan efter vår första morgonpromenad (tidigare gick matte, Garbo och Piga medan frukostäggen kokade). Garbo och Piga bär var sin tidning och matte har även erbjudit mej att bära en men jag har konsekvent, artigt men bestämt avvisat detta. Tidningar är väl inget att bära, det kan matte göra själv eller de andra två dumbomarna. När vi kommit in så har jag blivit aningen frustrerad. Varför då kanske ni undrar? Jo, matte är väldigt orättvis tycker jag. Garbo och Piga får alltid var sin godis men inte jag. Får jag inget av dej så får du inget av mej brukar matte säga när jag försöker påminna henne om att jag också finns och vill också ha godis.

I morse glömde jag mej när matte räckte mej tidningen så i hastigheten tog jag den. När vi kom in så kom jag ju på det! Naturligtvis får man godis om man bär in tidningen. Så när jag såg att matte tog fram godis skyndade jag att släppa tidningen för att vara beredd på att få godisen. Nähä du, sa matte. Du får om du lämnar tidningen snyggt i hand precis som Garbo och Piga gör, sa hon och räckte mej tidningen igen. Nänä sa jag, godis vill jag ha, inte tidning, MEN matte är en envis rackare. Tidning först godis sen sa hon och till slut så började jag inse hur det hängde ihop så jag höll i den så pass länge så hon med nöd och näppe fick den i hand OCH DÅ fick jag äntligen mitt godis!

Matte tycker jag är lite knäpp för jag är jätteduktig på avlämningar på både dummys och fågel men det är ju skillnad det, håller ni inte med? Matte sa, vi får väl se om du kommer inåg det här tills i morgon nu eller om du alldeles glömmer bort dej igen. Få se hur jag gör, ska sova på saken….

Tjaba! /Greta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

två + 5 =