120513 Oj, vad livet leker!

 Piga berättar:

Just nu leker livet. Jag får vara med och motionera både knopp och kropp och det är så kuuuuul! Lite trött blir man allt och då sover man gott:

Igår kom Eva Törnqvist med Corall och Quling. Då fick vi åka till Toutinviken men vi höll till på ”lillmyren” under kraftledningen.

Vi tränade på två målområden, ett på vänster sidan där det var lite gles tallskog som tätnade lite och precis i tätningen lade de ut 12 dummisar som vi fick se på. Lite skott blev det också.

Sedna lade de ut 8 dummisar på höger sida i en liten skogsremsa vid strandkanten. Sedan fick vi hämta var sin gång från bägge hållen tills det var tomt. Jättekul! Jag knallade en gång när Eva skulle skicka Corall men det gjorde jag inte om sedan matte talat om att det var helt fel. Nu tog hon själv på sig att det blev som det blev. Hon sa att hon fick väl skylla sig själv som inte var tydlig nog. Hon glömmer ibland hur liten jag är. Sedan skötte jag mej exemplariskt på den punkten. Hur som helst så tappade vi bort en dummy på vänstra söket. Både två- och fyrbenta letade men den var som uppslukad av jorden. Det är smällar man får ta sa matte.

Sedan skulle vi skickas till ett nytt område med bollar men då fick vi besök av en räv som var mycket nyfiken på  vad vi gjorde så vi fick använda oss av samma område som vi använt tidigare på höger sida. Vi började med att få markeringar. Jag fick två enkla och de övriga fick dubbla på rad. Det gick mycket bra för oss alla utom för Eva som kastade åt Garbo. Först kastade hon en som fastnade i en tall, högt, högt upp. Sedan kastade hon en till som fastande i grenen under den första…

Nåja, sedanv ar det dags för att skickas ut till området för att stoppas och få söksignal. Eftersom avståndet var lite långt och jag inte har tränat in stoppsignal på så långt håll ännu så fick jag söksignal direkt i stället. Fixade det rätt bra. Enda plumpen var när jag var på väg in med första bollen så fick jag en liten vittring av något och släppte bollen. Hmmmm bollar var det väl inte vi tränade med idag, det var ju dummys ju. Matte talade om att det var visst bollar så jag fick lov att plocka upp den och komma med den. Själva närsöket gjorde jag bra och jag fick göra det en gång till också och då visste jag ju att även bollarna skulle in.

När det var klart så försökte matte och Eva att skjuta ner dummisarna som hängde i tallen, med apportkastaren.
Det gick naturligtvis inte men två apportkastardummisar landade i vattnet. Jag och Quling fick hämta var sin, jag först. Matte provade att skicka mej på linjetag ut i vattnet (jag hade inte sett var de landade) men när jag talade om att jag inte riktigt förstod så gick vi ner till vattenlinjen och då gick det bra. Qulings hade drivit en bra bit bort under tiden så han fick också en lite knepig en men som han löste bra. 

Summa sumarum sa matte, så tyckte hon att vi skött oss riktigt bara allihop. Skönt!

Idag for matte, jag & Garbo upp till Bodtjärn. Nu fick jag först träna på stopp på synliga linjetag. När hon blåste första gången då struntade jag i vad hon gjorde. Jag visste ju ungefär var dummyn var, men se det skulle jag inte ha gjort. Matte berättade ett och annat för mej och så fick jag gå tillbaka till utgångspunkten och börja om. Gissa vem som stannade klockrent på signalen? Rätt, det var jag. Sedan gjorde vi det en gång till på samma ställe med samma resultat.

Så bytte vi ställe och lite längre. Det gick också väldigt bra så nästa skicka som var ännu längre blev utan stopp. Du har lätt för att lära du, sa matte till mej. Mmmm, det ÄR rätt skönt att göra rätt.

Nu hämtade matte Garbo och vi fick göra gemensam sak. Nu skulle vi få långa linjetag över en liten bäck:

Först fick vi föja med när matte kastade över 10 st dummisar på andra sidan bäcken. Sedan gick vi bakåt uppför hygget och matte skickade mej först. Lätt som en plätt. Sedan backade vi och Garbo skickades och sedan jag från samma ställe. Tredje gången som jag fick gå veck jag in i skogen snabbt som ögat för jag kände något (vinden låg på från höger). Matte hann inte ens reagera förrän jag kom ut med en oragne dummy. Den hade blivit kvar sedan vi tränade fält där förra lördagen då mina syskon var med.

Då fick jag gå en gång till och då gick jag raka spåret över. Sista stället vi skickades ifrån låg ca 100 m från målområdet och jag fixade alla mina liksom Garbo (naturligtvis, skämmes annars sa matte).

Nu gick vi lite härsan och tvärsan tillbaka, kunde inte riktigt begripa vad vi höll på med men det klarnade så småningom. Matte hade under tiden vi gått, droppat dummisar (några såg vi att hon kastade över bäcken). När vi kom nästan fram till vägen så skickade hon oss på sök. Lätt som en plätt utom två av de vi faktiskt hade sett blivit kastade, de som låg längst bort på andra sidan bäcken. Då gick vi lite närmare och blev skickade och då var det ingen konst alls.

Vi avslutade med ett långt linjetag ute på hygget och matte sa, när vi for hem: Jag är lite stolt över dej lill-Piga. Ja dej också förstås, Garbo.

Ljuv musik i våra öron!

Puss på er! Piga 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 4 =