130228 Det är inte alltid nyttigt att träna sin kropp….

Det är inte alltid nyttigt att träna sin kropp…. men det gäller förstås inte flickorna som far som jehun i snön när tillfälle ges. Det gäller att passa på för med den här farten som varit de senaste dagarna så står det inte på förrän det blir barmark, får man hoppas i alla fall! Flitig liten Piga blev i alla fall glad idag när hon hittade massor av tuvor som töat fram. Alla skulle kollas, kanske fanns det några bär kvar sedan i höstas? Tyvärr blev det inget foto på henne, bara en glad svans, men en tuva syns i alla fall…
 
 
 
Tyvärr finns det också nackdelar när det är töväder. Promenaden idag var rätt så tung. Skoterspåren håller inte längre så motion får man oavsett om man vill eller inte….
 
 
Bitvis blev det rätt djupa hål efter både mej och hundarna.
 
När vi kom hem och jag ätit frukost var det dags att försöka förbarma sig över snön som rasat av uthustaket. Sedan in i duschen och iväg tilll Jessica Massör, Härligt! När jag åkte ner till Bräcke kom jag på…. jag hade nog glömt ta bort isoleringsbiten som jag sätter igen hundluckan i hudgården med. Tänkte ringa till grannen men hade inte numret inprogrammerat så jag ringde 118100. Numret fanns inte…. Ringde då 118118 och fick tag på både hemnummer och mobilen. Ringde mobilen och fick meddelande från telia att pengarna var nästan slut. Försökte ändå ringa och kom fram. Phu! Hon skulle gå och kolla och ringde sedan och talade om att allt var OK: Jag hade inte glömt ta bort den. (När jag kom hem konstaterade jag att isoleringsbiten är totalt väck så den har nog blåst bort på något sätt…)
 
Hos Jessica togs jag under behandling med kraft. Jag har haft så fruktansvärt ont vid vänster höftkam (alltså inte själva höften). Detta har pågått i ca 3 veckor och jag har haft svårt att sova och har inte kunnat lista ut vad och varför. DET kunde Jessica! Det var muskeln och muskelfästet som var totalknutna så hon förstod mycket väl min smärta. Vi resonerade lite om vad det kunde bero på och kom fram till att det mest troligt är min crosstrainer som orskat det hela.
 
I fredags när jag var hos sjukgymnasten resonerade vi om varför mitt diskbråck har börjat ”bråka” igen. Efter lite fundering så kom vi fram till att det är två av övningarna som jag fått för att träna höfterna som är orsaken. Så jag konstaterar att det är nog inte så särskilt nyttigt att träna sin kropp. För min del har det nästan lett till katastrof skulle jag vilja säga. Skit också! MEN axlarna har blivit bättre så det kanske inte är helt förkastligt med ALLA övningar….
 
När jag kom hem efter mina två arbetspass som följde på massagebehandlingen så konstaterade jag att det finns ingen pardon för min del. Nu hade all snö från andra delen av uthusen rasat ner framför garaget och förrådet. Jag kan bara konstatera att det här fixar jag bara inte! Ikväll har jag ingen möjlighet att få igång kroppen för den kraftmätningen och nu börjar temperaturen gå mot minusgrader så i morgon är det stenhårt och alldeles omöjligt men vad gör man?
 
Marith
 
 
 

130227 Dagen började så där… och slutade så där….

Dagen började lite så där… Efter att flickorna fått frukost bar det av på vår vanliga runda i skog och mark. När jag kommit en bra bit på väg så tackade jag min lyckliga stjärna att jag har mina regler för flickorna. Vi börjar alltid promenaden i koppel och först när jag stannar och kopplar loss är det tillåtet att rasta.
 
 
Startläge på promenaden
 
Innan jag släppte loss dem så såg jag att jag hade glömt ta av tikskyddet på Garbo. Det är inte så lätt när man är trött och det sitter så bra så om man inte tänker på det så är det inte så där väldigt iögonfallande:
 
 
Se så stilig hon är!
 
Efter raststoppet brukar de få gå fot en lämplig stund…
 
 
Min alltid glada, optimistiska Greta väntar på kommando för att slippa gå fot 
så hon får sticka iväg på egen tass en stund
 
 
De var lite allmänt uppmärksamma på saker och ting idag. Stannade och lyssnade och tittade. Själv gick jag med mina hörselkåpor med radion på. Brukar lyssan på Rix FM så länge som flickorna får springa lösa.
 
 
Här ser man hur Piga och Garbo funderar….
 
 
Även Greta verkar fundera över något….
 
 
De stannar och tittar och är lite allmänt frågande denna morgon.
 
 
Så småningom hittade jag älgspår i skoterspåret….
 
 
… så jag tänkte att det kanske var älg som de kände doften av….
 
 
Men tillslut så hörde även jag att det var något på gång….
 
 
Det var en helikopter i luften som kvistade träden efter kraftledningen….
 
 
Det var verkligen skönt att se hur väl flickorna skötte sig.
 
 
När helikoptern var som närmast, ca 20 – 25 m ifrån oss, satt de blick stilla och tittade ömsom på mej och ömsom på helikoptern men helt lugna.
 
 
Så här ser det ut efter att det var färdigröjt på ena sidan. De har nog tänkt komma tillbaka
och ta den andra sidan också men jag hoppas de blir färdiga idag så vi slipper dem i morgonbitti.
 
 
Här var det lite mer kvisthögar….
 
Nu ikväll när vi skulle ut på kvällsrundan upptäckte jag hur det såg ut på vår gård……
 
 
Snöras…. o
Snöras…. Orkar inte skotta nu i kväl!  Finns inte en chans och i morgon finns det nog inte tid.
Fryser det fast blir det omöjligt att få bort så jag vet inte vad jag ska göra….
 
 
Tröstar mej med min lilla linslus som tittar så gott på mej!
 
Vi får hoppas på under i morgon, att snön från takraset hokus pokus är borta!  Aldrig är man riktigt nöjd….
 
Marith
 

130226 Dripp, dropp och töknarr under fötterna!

Vad härligt det är när man lyssnar till dripp,dropp och ”töknarr” på kvällsrundan. Man får hålla andan och hoppas att vädret håller i sig. Det är ganska skönt när man åker hem från jobbet och man t o m ser solen gå ner först när man kommit hem. Inte länge sedan man var tvungen att köra hem med helljuset på.
 
Appropå att komma hem… Flickorna är då riktiga vanedjur. I normalfallet kommer jag hem vid halv 6 men idag åkte jag och jobbade lite tidigare så jag var hemma strax efter 5. I vanliga fall så står de vid grinden innan jag hinner ur bilen men idag kom de sakta och lite sömndruckna ut ur hundhuset först när jag klivit ur bilen och stängt bildörren. Kan de klockan måntro?
 
För Thord fortsätter det att gå rätt bra med träningen. Han har ännu inte börjat träna något riktigt att gå i trappen men däremot går han rätt mycket både på träning och vid övriga förflyttningar. En gång i veckan har de kvällsunderhållning så det går inte precis någon nöd på honom.
 
Marith
 

130225 Full huggning hela dagen…

Idag var det full huggning hela dagen. Thord skulle iväg till Remonthagen och taxi var beställd till kl 9. Det innebar att det blev lite snärjigt att hinna med de vanliga morgonrutinerna. Flickorna fick sin frukost och bara en kort rastningspromenad så jag skulle hinna med att hjälpa Thord komma i ordning, packa och få frukost innan det var dags att åka.
 
När han hade åkt tog flickorna och jag en längre skogstur och några dummisar fick hänga med. Idag provade jag en ny variant på inkallning. Vi gick efter skoterspåret och jag placerade ut 3 dummisar med lite avstånd emellan och sedan fortsatte vi att gå ca 150 – 200 m. Där satte jag ner dem och så gick jag halvvägs tillbaka och gjorde en inkallning, först Piga. När hon kom i full fart stoppade jag henne ca 10 m framför mej och sedan gick jag fram till henne och skickade henne på ett linjetag som belöning. Sedan fick hon sitta och vänta medan jag gjorde samma sak med Garbo och till slut Greta som till min stora förvåning skötte sig alldeles utmärkt!
 
När vi kom till Alexis gjorde jag en trippelmarkering i djupsnö där de fick hämta var sin. Greta fick denna gång börja och det fungerade jättebra även när Piga fick gå men när det blev Garbos tur blev det lite för mycket för optimistiska Greta. Då knallade hon… På hemvägen fick de göra ett riktigt långt linjetag. Däremellan fick de gå fot tills vi kom hem.
 
Sedan var det dags att ringa lite telefonsamtal, bl a till försäkringsbolaget. Vi kom ju på att vi har ju en olycksfallsförsäkring genom hemförsäkringen, vilket vi inte tänkte på förra gången när Thord bröt benet. När jag pratade med dem så sa de att det var inte försent ännu, de skulle skicka två blanketter, en för varje benbrott. Vi får väl se hur det går….
 
Sedan var det dags för dusch och iväg på två arbetspass. Just nu känns det rätt skönt att sitta här och filosofera lite efter en intensiv dag.
 
Marith

130224 Helgen närmar sig sitt slut

Nu har nästan hela helgen gått och det med stormsteg. Har inte hunnit med några ”nyttigheter” men det har varit rätt fullt upp ändå. Tvättat, strukit och gjort i ordning sånt som Thord behöver nästa vecka, passat upp och sett till så att han har haft det bra. Får försöka jobba undan lite under veckan som kommer för nästa helg blir nog minst lika intensiv.
 
Flickorna har inte fått så mycket utöver det vanliga denna helg. Det har helt enkelt inte funnits tid men å andra sidan så sysslesätter de sig själva rätt mycket då Garbo löper. Skönt att man har hundgård så de kan vara där några timmar ibland.  Dessutom motionerar de rätt bra när vi tar vårt morgonpass. Snön suger rätt bra just nu så det blir fina spänstiga skutt när det ger sig ut på jakt efter rådjurs-, älg- och harskitar. Har naturligtvis med visselpipan och passar på att blåsa precis när de har hittat vad de söker… Tycker ni jag är dum mot dem? Nja, om de kommer på min första signal så blir det godis och för det mesta blir det snabba ryck tillbaka och motionen ett faktum.
 
En försmak av våren har vi haft hela helgen. All snö har rasat av altantaket men på själva hustaket  och uthustaken ligger den ännu kvar. Droppar bra gör det i alla fall och det har varit hela +4 grader hela dagen. Längtar tills våren är här på allvar och hoppas att man får sig en större dos med energi då. Just nu känns det allt lite tungjobbat.  Har nog börjat bli en aning disträ också. Fick leta efter tv-kontollen i flera minuter…. hittade den på diskbänken i köket! Är det Alzheimer på G måntro?
 
Marith
 

130223 En härlig fredag – inledning till en härlig helg?

Igår var det fredag, arbetsveckans sista dag. Allt var förberett för att husets herre skulle få komma hem på helgpermisson från rehabiliteringen på Remonthagen och färdtjänst var beställd. Nu blev det så att färdtjänsten fick vi avbeställa då Ellen & Gunder hämtade honom och körde honom hem. De hade också med sig en eldriven snöslunga så jag ska slippa handskotta snön…
 
 
 
 Inte nog med det! De hade också med sig Thaimat så när jag kom hem var Thord installerad och maten färdig att serveras. Änglar finns konstaterar jag åter igen! Vilka goa, snälla människor det finns!
 
Hundarna blev naturligtvis mycket glada över att husse var hemma igen. Det blir allt lite konstigt när det är någon som saknas i flocken.
 
I morse fick flickorna sin vanliga morgonpromenad efter att husse fått sin ”klockan 8 medicin” så han fick tillfälle att somna om en stund till.
 
Vi hade som vanligt lite övningar för oss och idag körde vi en annan variant av inkallning/stoppsignalövning. En filmsnutt blev det också men som jag tidigare berättat så går den inte att lägga in här men den finns på Facebook (i gruppen Labradorägare i Sverige) för er som är med där och som skulle vilja titta på den. Lite vanliga foton blev det förstås också:
 
 
Det var lite ”blått ljus” när vi kom fram till Alexis. Här är det en vy över Sundsjön. Man kan se några gårdar i Fanbyn på andra sidan sjön.
 
 
Flickorna är som vanligt glada att få röra på sig lite. Att läsa dagens post är nog så viktigt tycker flitig liten Piga.
 
 
Bäst är när de får ge sig ut i snön och leta lite rådjurs-, älg- och harskit tycker de.
 
 
Greta tar i för kung och fosterland och tungan blir ganska snabbt lång och hänger som en slips utanför munnen.
 
 
Min fina Garbogumma….
 
 
… och flitig liten Piga…..
 
 
… och vår goa, glada optimist Greta.
 
När vi kom hem var det lagom tid att kliva upp tyckte husse. Så efter morgontoaletten var det dags för frukost för oss tvåbenta. Flickorna fick sin innan vi gick ut på morgonrundan.
 
 
Efter frukosten var det dags att läsa ÖP som flickorna fick hämta när vi kom hem.
 
Så som ni ser så är läget någorlunda under kontroll just nu.
 
Marith
 

130221 Det drar ihop sig

Idag har varit en dag där man fått stanna upp och kontrollera, fundera och planera. I morgon kväll kommer Thord hem på helgpermis så jag har några timmar på förmiddagen att fixa det sist inför det. Jag jobbar ju eftermiddagen och kommer hem ungefär samtidigt som honom så då hinner jag inte. Tror ändå att jag har läget under kontroll om inget oförutsett händer förstås.
 
Igår hade jag fått det sista intygen för att skicka till A-kassan så jag har gått igenom alla papper och kontrollerat att alla uppgifter som de (hittills) har begärt in. Säkert dyker det upp fler frågor om jag känner dem rätt… Men tills vidare får jag väl tro att jag har fixat det jag kan på den punkten, sedan är det bara att hoppas att ansökan går igenom så jag får några pengar.
 
Nästa helg har jag lovat att Potifar ska få vara här då Emelie och Andreas ska till Norge och tävla i badminton. Maud och Lars tänker följa med så de får ett välbehövligt litet familjeäventyr. Naturligtvis vill jag gärna göra vad jag kan för att de ska kunna få en härlig helg även om det just nu är lite struligt. Det gäller att passa på Potifar så att han inte knuffar på Thord som ju är mycket ostadig på benen ännu. Potifar är ju en väldigt glad skit och brukar bli lite ”till sig i trasorna” när han träffar tejerna. Jag får väl se till så att jag är med så fort Thord ska röra på sig så ordnar det sig nog. Struligare än vad jag tänkt kommer det nog att bli då Garbo satte igång och löpa idag. Men är viljan god, vilken den ju är, så ordnar det sig nog. Maud och Lars ställer upp så otroligt mycket för oss så det känns bara så roligt om jag på något sätt kan ”bjuda tillbaka”.
 
Marith
 

130220 Vilket jäkla krångel….

Nu är det bestämt att Thord får komma hem på permission till helgen. Vi har försökt få permobilen till Remonthagen så han kan vara med utegruppen på eftermiddagarna men vi har inte lyckats lösa problemet. Glad i hågen tänkte vi att nu när han ska ha färdtjänst hem och tillbaka så kan han ju naturligtvis ta med den själv när han åker tillbaka på måndag morgon. Tror någon att det är så enkelt? Nähä då ska han ha ett specialbeslut från färdtjänsten att han behöver specialhjälpmedel…. Aggghhhhhh!!!! Denna byråkrati. Vart man än väder sig så inte får man hjälp inte. Det är inte nog med de problem som uppstår pga en olycka, det ska vara så krångligt att få saker och ting att fungera så man kan bryta ihop för mindre. Jag blir bara så less…. Stackars de som drabbas som inte har någon anhörig som kan hjälpa dem….
 
Marith

130219 Ett nytt försök….

Idag gör jag ett nytt försök att uppdatera bloggen. Gårdagens försök gick nämligen inte så bra. Precis när allt var färdigt så blev allt raderat av misstag och det  precis när bloggprogammet gjorde ett automatisk sparande….
 
Idag har Thord rapporterat att det går mycket bra med träningen och han vill gärna komma hem på permis redan kommande helg. I morgon kommer det att bli bestämt hur det blir så det är bara att hoppas att han får som han vill. Det går åt rätt håll alltså!
 
Själv är jag mer än virrig dessa dagar… Idag glömde jag ta bort skumplastskivan som jag brukar stänga luckan i hundgården med över nattemn. Nu har jag ju rätt intelligenta flickor så de fixade den själva men resulterade i att det fanns 1000-tals små, små skumplastbitar i hundgården. Blir lite att göra i morgon när det är dagsljus alltså.
 
Något som var positivt idag var att jag för första gången kunde köra hem utan att slå på helljuset. Vi går alltså bokstavligt mot ljusare tider.
 
I förrgårkväll kom ett trevligt mail från Jenny & Mika. Jenny berättade lite om hur de har det och vad det gjort på sistone. I helgen som var, var det första helgen som de inte varit på lavinträning. Då tog de en lång skidtur i stället…
 
Den 3:e februari var de på orienteringskurs och blev godkända. Det är också ett steg på vägen för att bli räddningshundsekipage lavin. Nästa helg åker de till Finse för en veckas träning och torsdagen den 28 februari ska de delta på ett sökprov. De har tre försök denna säsong att bli godkända. Denna träningsvecka kommer Bente & Norske Max att delta så då får det träffas igen.
 
Vecka 11 ska de till Tyin på huvudkurs. Om de klarar sökprovet i Finse och huvdukursen i Tyin så blir de ett godkänt räddningshundsekipage lavin. Vi håller naturligtvis tummar och tassar!
 
När det gäller Mika vill jag citera Jenny själv: ”Mika er som vanleg frisk og rask, kjent som raketten på treningslaget. Ho er kjent for å vera ekstremt rask, med mykje motor, arbeidsvilje og god nase. Ho er skinnande blank og godt muskelsatt” .Låter mycket trevligt tycker jag!
 
Här kommer ett litet urval av foton som Jenny skickade:
 
 
Mycket snö…
 
 
Tur till Horgo
 
Mika & Jennys ”turterräng”
 
 
 
Många skidturer
 
 
Nyår vid Finse
 
 
Gott att rulla sig i snön
 
 
Lavinträning
 
 
Varmt och gott i påsen
 
 
Mys i soffan
 
Man kan ju bara hålla med… Mika har fått ett mycket gott hundliv.
 
Marith
 
 
 
 
 

130217 En till en början virrig dag blev faktiskt rätt bra!

Dagen började lite tokigt… Vaknade kl 6 och kunde inte somna om då jag kom på att jag inte hade skickat in arbetsjournalen för januari. Det blev ju lite stökigt i slutet av månaden och kunde inte komma på att jag skrivit något sådant. Så jag låg och vred mej och försökte somna om, det var ju söndag och möjlighet till sovmorgon… Icke sa Nicke!
 
Klev upp och gav flickorna mat och sedan gick vi vår vanliga en-timmes-runda. Kom hem och åt frukost och pratade lite med Thord på telefon. Han lät väldigt positiv och tycker det går riktigt bra. Han börjar bli stadigare och stadigare och har inget ont men han äter fortfarande smärtstillande då det annars skulle bli ont när han står och går säger de som vet.
 
Nåväl så småningom kom jag till skott och skulle skriva journalen MEN då visade det sig att den hade jag visst skrivit och skickat in. Minnet var totalt blankt men faktum kvarstod, allt var i sin ordning! Kan det vara kaoset som spökar?
 
Det blev i alla fall en hel del uträttat under dagen. Det jag hade tänkt prioritera, att sätta om blommorna, blev det ingenting av men så mycket annat! Är de för att viljan saknas kanske… Det ÄR ganska tråkigt och det blir slabbigt och stökigt och….. Tyvärr måste det göras för jag har hoppat över i två år och blomstackarna mår inte så bra. Kanske det blir nästa helg? Man kan ju alltid hoppas.
 
Tack vare min omprioritering blev det tid över för en extra 1,5-timmes tur med flickorna. Jag tog för säkerhets skull med några dummisar. Långa linjetag om tillfälle gavs tänkte jag och så blev det.
 
Vi började med fotgående både i koppel och lös och sedan lite fritt spring med stoppsignal och inkallningar i variationer. Sedan fick det två långa linjetag åt alla tre. Greta blev väldigt till sig i dag också och när hon kom in med sin andra så höll hon benhårt fast. Då blev det ingen mera apportering så de andra två fick sluta när de var på topp.
 
På hemvägen fick de först gå fot en bit igen så att man såg att de åter var lugna och något sånär harmoniska (om nu Greta någonsin kan bli det… 😀 ). Så här såg det ut i alla fall:
 
 
Full rulle!
 
 
Gårdagens sökövning var jättekul tyckte flickorna så när tillfälle gavs så gav de sig ut på sök på egen hand…
Om inte annat så har ju både rådjur och älgar varit i omrdet. Alltid går det leta efter något. En hästskit hittades också och det renderade en godis då alla respekterade mitt nej!
 
 
När buskarna var genosökta gav sig Piga ut på ängen….
 
 
Greta följde nästan genast efter medan Garbo stannade kvar. Tror faktiskt att hon har lite ont av knölen i bakbensmuskeln… Hmmm… blev kanske lite hårt igår?
 
 
Greta blev i alla fall ordentligt trött, både mentalt och kroppsligt tror jag. Hon har åter igen lyckats lägga på sig några ”vinterkilon” så det kanske inte är så konstigt.
 
 
Denna lilla stuga har egentligen tillhört vår gård en gång i tiden men det är tyvärr LÄÄÄÄÄNGE sedan. Kan inte låta bil att titta lite extra på den de gånger vi har vägarna förbi…
 
Nu vankas i alla fall middag för både flickorna om mej. Undrar om de är lika hungriga som jag?
 
Marith