130815 Ett avbrott i berättelsen om Finlandsäventyret. Äventyr på hemmaplan!

Ja idag blev det äventyr på hemmaplan så Finlandsberättelsen får nog vila lite. Hoppas få lite mera tid i morgon…
 
Maud, Emelie och Andreas är fortfarande kvar här tillsammans med Potifar och Lady. Igår var vi ut och tränade dirigeringar i skogsterräng. I morse var det dags att träna lite bara på ”hemmaplan”, långa linjetag. Vi var nog skapligt nöjda när det var klart.
 
Efter lite fix här hemma så blev det så dags att åka till Östersunds sjukhus med Thord. Han hade ju tid på ortopeden för att de skulle titta på hans hand efter operationen. Läkaren som var med på operationen tog emot oss och hon berättade att Thord var den första patienten i Jämtland som fått göra den och läkaren som opererade var hittills den enda som kunde operera. Om vi uppfattade henne rätt så hade hon, ”vår” läkare nu möjlighet att också kunna hjälpa fler i Jämtland eftersom Thords operation blivit så lyckad.
 
Hon tittade naturligtvis även på den skada som han fick i Finland och ordnade genast en remiss till röntgen. När vi kom ner dit så satte vi oss ner och var beredda på att vänta så vi tog oss en kopp kaffe som vi inte hann mer än ta en mun av innan det var dags för röntgen. Snabba ryck där!
 
När det var klart skulle vi gå till Akuten och träffa en läkare där. Thord anmälde sig och vi satte oss ner för att vänta igen. Det tog nog inte mer än kanske 10 minuter så blev Thord inkallade till en sköterska som skulle titta på resultatet. Nu hade plåtarna inte blivit lästa ännu och det var beräknat en timmes väntan på läkaren om inget trauma inträffade.
 
Åter igen i väntrummet tog vi ånyo en kopp kaffe och en chockladboll. Detta hann vi förstås förtära men det gick nog inte mer än en halvtimme så tyckte vi att vi hörde som ropade Thord på långt håll. Nä det var nog bara inbillning tänkte vi. Sedan hördes det igen, nog var det någon som ropade Thord? Märkligt. När vi hörde det tredje gången och lite tydligare så gick jag runt hörnet och där nere i korridoren stod en blåklädd person (med hästsvans) så jag frågade om det var Thord Hemmingsson han ropade på. Just det sa han, men det är ju inte du. Nej sa jag men han kommer här.
 
Vi började gå i korridorena, han en 3 – 4 meter före och visslade på Sankta Lucia. Han tyckte nog att Thord gick lite för långsamt….
 
Vi blev placerade i ett rum och det tog nog inte mer än 5 minuter så kom en mycket trevlig läkare och berättade att visst var det ett brutet ben i handleden. Eftersom han ändå inte kan använda och belasta handen så behövdes ingen operation utan de kunde gipsa direkt. Nu blev det nästan en timmes väntan innan det var någon som hade tid att gipsa men den trevlige läkaren kom in en sväng och berättade att det var bara några få i personalen som kunde gipsa och det var mycket upptagna just nu men det skulle komma någon rätt snart, förhoppningsvis.
 
 
Han ser ju inte alltför ledsen ut trots allt… herr Thord!
 
Några minuter senare kom det en trevlig sköterska (som dessutom pratade jämtska) och hämtade oss och Thord fick sitt gips. När det var klart kom läkaren in en sväng igen och såg till så att allt såg rätt och riktigt. Gipset ska sitta på i 5 veckor och han får kallelse för att ta av det och kollas upp att allt blev rätt. Det tog knappt 3 timmar alltihop så vi måste väl säga att det gick otroligt bra ändå.
 
På hemvägen blev det lite proviantering och sedan hem och laga middag. Blev lite fusk…. grillad kyckling och potatisgratäng för oss vuxna och ris för Emelie och Andreas som tycker bättre om det. Lite sallad och Cremy pepper till det så blev det riktigt gott. Thord tyckte att han förtjänade ett glas vin till maten så Maud och jag gjorde honom sällskap.
 
Efter middagen gick vi en sväng med hundarna och Emilie följde med och tog med Greta och Lady hem medan Maud och jag gick iväg med de övriga för lite träning av långa, lite kluriga markeringar och dirigering. Tänk att vi fick gå hem riktigt nöjda. De var duktigare än förväntat. Kanske är det så att när man ”klurar till det” så blir det enkelt och när man ska göra det lite enkelt blir det lite för enkelt så det går lite hipp som happ? I morgon ska vi ut och köra fält med fågel. Gäller att ligga i. Flitig liten Piga ska ju starta på prov i helgen. Har varit mycket tveksam om start efter Finlandsäventyret men efter dagens övningar känns det lite bättre. Få se hur det känns i morgon kväll….
 
Marith

0 reaktioner på ”130815 Ett avbrott i berättelsen om Finlandsäventyret. Äventyr på hemmaplan!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton + elva =