130615 Natten var lugn!

Natten har varit lugn även om Thord inte har sovit så mycket. Han hade nog rätt ont men det värsta har gett med sig och ju längre dagen har lidit så har det onda avtagit.

 
I morse vaknade jag på rätt dåligt humör av någon anledning. Ruggigt kändes det också för pannan hade stannat och det var regntungt och grått ute. När vi gått en liten bit på vår morgonrunda, flickorna och jag började det duggregna lite till råga på allt. Funderade en stund om jag skulle vända och ta på mej regnkläderna för jag hade bara en fleecetröja på mej men så tänkte jag… skit samma, är jag sur invärtes kan jag bli sur utvärtes också. Jag hann inte så långt förrän jag såg solen försöka bryta sig fram genom molnen även om det såg ganska svart ut på himlen.
 
 
Regntunga moln gick en kamp mot solen….
 
 
Efter en stund så såg jag att solen nog vann kampen, i alla fall för en stund.
 
 
Vid Alexisbacken hade det ljusnat betydligt.
 
 
 
Greta lekte ”herre på täppan”. Kom och ta mej om ni kan!
 
 
Flitig liten Piga tyckte att hon kan väl få hållas. Jag äter lite gräs så länge.
 
 
Garbo hittade denna fågel (tornfalk?) och tänkte apportera den men jag stoppade henne.
Det rörde sig ganska mycket av små kryp och flugor både i och bredvid den.
 
 
Menar du verkligen att du inte vill ha den, undrar Garbo?
 
När vi kom hem kunde jag konstatera att mitt dåliga humör hade försvunnit. Den svenska sommaren med all sin grönska, blommor och lummighet, fåglar som sjunger och dygnet som är ljust alla 24 timmarna är ju helt fantastisk! Vem kan vara på dåligt humör när man får njuta av detta!
 
Efter frukost åkte jag till Bräcke för mitt arbetspass som jag skulle ha gjort igår men som ni kanske såg i gårdagens blogg så hade jag fullt upp med annat då.
 
Jag kom hem i rätt god tid och skulle mycket väl ha kunnat ta tag i en massa måsten men se det gjorde jag inte. Jag satte mej ner och njöt av lugnet en stund i stället. Så småningom tog hungern överhanden och det blev dags att laga lite mat. Idag blev det tacos och jag tror vi bägge åt så vi nästan storkna. Nu sitter vi här, mätt och däst och jag gruvar mej lite för flickornas kvällsprommis. Jag vet att när jag väl kommer ut är det jätteskönt men oj vad  fåtöljen var skön ikväll.
 
Marith
 
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 + femton =