Tiden går fort när man har roligt brukar man säga och det stämmer! Det är några dagar sedan jag skrev och det beror på att det inte funnits tid. Först kom en födelsedag i vägen med besök av våra norska vänner Astrid och Arne. De övrraskade med att bjuda på middag i tisdags så när jag kom hem från jobbet var det bara att sätta sig vid dukat bord.
Onsdagen blev också lite hektisk med bl a två arbetspass, besök hos sjukgymnast med akupunktur och på kvällen bjöd vi Astrid och Arne på Thaimat och umgicks även denna kväll då det var ett tag sedan vi träffades.
Torsdagen var också fulltecknad med två arbetspass och lite stök inför påskhelgen. Idag har vi tagit det lungt och jag har t o m varit ut och tränat lite med flitig liten Piga. Vi har lite att klura på och som det såg ut idag så löser det sig. Vår son Göran med familj tittade också in en stund idag och jag fick en bukett tulpaner (mina favoritblommor) och en bok om LCHF-kost. Ser mycket intressant ut!
Jag hade lovat ett referat och bilder från Mika och Jenny när det fixade sista meriten för räddningshund den 24 mars och så här skriver Jenny:
I går var Mika og eg oppe til A-prøve. Det gjekk veldig, veldig bra, både for meg og for ho. Eg klarte å løyse oppgåva (velge rett primær søketeig og gjennomføre det opplegget eg hadde laga) og Mika søkte som vanleg svært godt.
Det var nesten ikkje vind, nesten vindstille, så det var vanskeleg. Men så kom det små drag innimellom og Mika slo på grava. Det viste seg å berre vera ein figurant i dette søket. Han låg på 1, 5 meter under snøen. Det står i reglementet at det skal vera 1 til 3 figuranter. Det pleier å vera 2. Difor trudde eg at me hadde gjort noko gale då me blei kalla ned att etter å ha funne første figuranten. Men då var altså oppgåva løyst. Det heile var over på under 10 minutt.
Sender her bilete av Mika med ny vest på.
Me er glade!
Jenny

High five!

En stolt Mika med sin nya väst

Ett samspelt och mycket duktigt ekipage

Kommentarerna ovan är mina egna…
Zigge (Amamus Sterna Elegans) har varit till Gävle och röntgat om sina höfter. Första gången (i Sundsvall) blev det C men det visade sig att så var det inte. Efter en ny bedömning är han friröntgad B. Vi är naturligtvis mycket glada, både hans husse och matte och vi! Härliga nyheter kan man inte få för många av.
Nu önskar vi er en god fortsättning på Påsken. Hoppas ni får välbehölig ledighet, sol och god mat!
Marith