131120 En något blandad dag….

Denna dag har haft ett mycket blandat innehåll. Sovmorgon till halv 8, ljuvligt! Pigga och glada flickor på morgonpromenaden. Greta var lite ”alltför glad” när hon busade med Ronja. När hon tycker att hon får problem så kommer hon till mej och idag snurrade hon till och dunsade mot mitt onda ben. Det gjorde så ont så jag tappade nästan andan. Det tog en stund innan jag hämtat mej så pass att vi kunde fortsätta att gå. Det jag sa till Greta passar sig inte i skrift men jag tror hon förstod andemeningen:
 
Visst ser det väl ut som om hon ber om ursäkt?
 
Nåja, det blev lite lugnare sedan och Ronja riktade in sig på Garbo och Piga en stund i stället:
 
 
Här ligger Ronja och lurpassar på Garbo och Piga som kommer i full fart.
 
 
När de kom närmare var det anfall direkt.
 
 
Lite snopet att de inte var så intresserade av att busa….
 
Vi fortsatte vår runda och solen sken och det var lite ”nypudrat” på marken och i träden. Sundsjöns vikar låg alldeles spegelblanka av nattgammal is.
 
Vackert! Känns nästan lite lyxigt att man får bo på detta ställe.
 
Detsamma tror jag flickorna tycker. Det ser ut som det njuter i fulla drag:
 
 
Garbo och Piga
 
 
Goa, härliga Ronja!
 
I morse var det spårsnö så vi såg att det alldeles nyss hade gått en människa med två hundar men när vi vek av från stora stigen, för att gå den nedre vägen till Alexis, fortsatte spåren rakt fram istället. Flickorna fick springa lite lösa  men rätt som det var dök det upp något lurvigt, rödbrunt framför oss på stigen. Jag hann aldrig riktigt se vad det var för det tvärvände och försvann bakom kröken och Ronja, Greta och Piga satte efter. Blåste inkallning för allt vad jag var värd och visp var alla vid min sida. Garbo hade aldrig sprungit efter utan hon var strax bredvid mej hela tiden. Nåja, dumt att de satte efter men bra att de vände och kom med detsamma. Jag gick och kollade spåren och det såg ut att vara de små spåren efter en av de hundar som gått mot Alexis. Några människospår såg jag inte till på flera hundra meter så den hade nog varit på rymmen….
 
När vi kom hem och gick mot postlådan såg jag färska, fina spår på vägen:
 
Kan det vara Jösse som varit på besök?
 
För övrigt har det inte hänt särskilt mycket idag… Jag har under några dagar nu försökt att ringa till Z-trafik för att kolla hur det går med Thords ansökan om färdtjänst men utan resultat men idag ringde de själva upp. Jag började få lite kalla fötter för nuvarande tillstånd går ut den sista november. Hon som ringde hade lite frågor och när hon hörde att han går på sjukgymnastik fortfarande ville hon prata med hans sjukgymnast så jag berättade att det måste hon göra idag i så fall för HC har stängt torsdag och fredag. Det skulle hon göra och sedan skulle hon ringa upp och berätta vilket beslutet blev. Det gjorde hon och tack och lov så fick han sitt tillstånd som räcker i två år. Däremot fick han inte beviljat att kunna ha med sig sin permobil vid några tillfällen per år som vi ansökt om. Eftersom han kan kliva in i en bil själv så beviljas inte specialfordon… Synd men inte helt oväntat. Vi får vara glada att det övriga blev beviljat i alla fall.
 
Thord fick även besked om att kommunen inte kommer och sätta in någon tryckpump för vattnet. De ska byta vattenledning istället. Får väl tro på det då OM det nu blir av…. Verkar föga troligt att det sker i en blink i så fall, det är ju snart riktig vinter, inte gräver man väl då?
 
Marith
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 × tre =