131018 Vart tog fredagen vägen?

I morse när jag vaknade kändes det så där att stiga upp ur sängen. Har gått trögt en längre tid nu men nöden har ingen lag. Piga gäspade ljudligt flera gånger och talade därmed om att nu du matte vill jag att vi stiger upp. Så det var bara att bita ihop och ta tag i morgonen.
 
Jag har under flera veckor nu känt av min artros, inte bara i höger höft och axel utan även knäna och den vänstra axeln. Dessutom har jag fått inflammation i muskel och senfästena så när man kommit hem från jobbet har det inte varit mycket kraft kvar i kroppen. Idag kände jag att näe nu måste jag göra något åt det här. Det går inte över av sig själv inte.
 
Gick min morgonrunda med flickorna och åt frukost först men sedan tog jag och ringde HC och beställde tid hos läkare. Efter lite dividerande och funderande och koll i tidsbokningen så fick jag faktiskt !!! tid på tisdag. Kors i taket! Sedan ringde jag Elizabett, min chef för städjobbet, och sjukskrev mej. Valde att inte sjukskriva mej hos kommunen. Jobbet som PA kan jag styra bättre i tid och är inte lika påfrestande på kroppen som städjobbet.
 
Sedan har jag faktiskt inte gjort många knop idag. Vet inte hur länge sedan det är som jag inte brytt mej om alla måsten utan bara slappat. Faktiskt rätt skönt, skulle kunna bli beroendeframkallande kanske…. eller inte! Blev nog väldigt långsamt i längden är jag rädd.
 
På eftermiddagen ringde veterinären och talade om att Garbos medicin var den rätta så det var bara att fortsätta med den. Skönt det då.
 
Greta har också börjat löpa så nu har vi två löptikar i huset. Rätt skönt att de synkar sina löp denna gång.
 
Ikväll såg vi hur det snöade utanför fönstret. Kändes inte alls så kul men när jag och flickorna gjorde vår kvällsrunda så var det faktiskt inte så farligt. Det såg värre ut än det var men fortsätter det hela natten vet man inte hur det ser ut i morgon.
 
 
Lite vitt puder låg kvar på marken.
 
Marith
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × tre =