131026 Lite ”dagavill” men jag tror det är lördag idag

Det är lite märkligt men när man inte åker iväg och jobbar så blir man lite ”dagavill” (jämska för förvirrad över vilken dag det är)… Jag fick i alla fall klart för mej att det är lördag för jag visste trots allt att vårt barnbarn Melinda blir tonåring idag. Självklart har vi varit iväg och grattat henne. Märkligt vad barnbarnen blir stora och vad fort det går tills de blir tonåringar. Själva blir vi ju bara äldre på utsidan, eller hur?
 
Nåja, morgonen började lite ruggigt. När vi steg upp, flickorna och jag, regnade det. Vi sparade som vanligt en stund innan vi gick vår runda och hipp som happ så hade regnet slutat regna och det var faktiskt ganska skönt att på vår morgontur. Tyvärr fick jag göra flickorna besvikna idag för när vi skulle hämta ÖP´n så fanns det ingen. Vid en koll så hade tryckeriet haft en krasch så ingen i Jämtland hade fått tidningen på morgonen men den skulle komma under dan och det gjorde den faktiskt.
 
Jag hade lite småpyssel för mej på förmiddagen. Blomvattning och pyssel med blommorna, bäddade rent i sängarna, stoppade i tvättmaskinen och lite annat smått och gott som inte tär på krafterna. Min arbetsgivare för städningen ville ha min arbetsjournal för oktober de timmar jag jobbat så det fixade jag också.
 
När jag skulle fixa till mej lite för att vara presentabel när vi skulle åka och gratulera Melinda så kom vår snälla ”hustomte”. Han ville mäta lite i hundhuset där han ska sätta skivor på väggarna och bygga nya liggplatser till flickorna. Piga raserade ju mattan som satt på väggen i fjol vår och sedan dess har det sett mer än lovligt risigt ut men nu blir det snart tipp topp igen.
 
När vi så småningom  kom till Gällö så bjöds vi på ett ordentligt fikabord. Massor av gottis innan vi tog itu med de två tårtorna som Ann-Sofie hade bakat. Thord lät sig väl smaka av allt medan jag själv blev proppmätt innan jag nådde sista tårtbiten så den fick jag allt avstå. Ann-Sofie borde egentligen vara med i Sverige bakar, Ann-Sofie, både snyggt och gott!
 
När vi var på väg hem kom Göran och Kitty hem från skogen. En älg hade blivit skjuten, en ko, så dagen var väl rätt okey om jag fattade det rätt. Själv började jag fundera lite över hur vi klär oss i skog och mark. Göran hade en kammuflagefärgad jacka och byxa men en självlysande gul keps. Själv väljer jag ofta gröna kläder när jag ska ut och jaktträna flickorna men har gärna något vitt på armarna för att synas bättre när jag dirigerar. Hur är det egentligen? Vad ser djuren? Varför kammuflage/grönt samtidigt som något som verkligen syns? Någon som kan svara? När man börjar funderar så känner man sig allt lite dum, hur hänger det ihop egentligen? Jag vet förstås att när man är ute på t ex gåsjakt/andjakt då gäller kammuflage för hela slanten, t o m så målar man sig i ansiktet, men var kommer det nästan självlysande in när det gäller älgjakt t ex?
 
Nåja, efter en liten kortare kvällstur fixade jag middag till gubben och mej. Idag blev det lövbiff med potatis, morötter, paprika, rödlök kryddad med salt, peppra och timjan ugnsstekta i lite olja samt lite cremy peppersås. Behöver jag säga att det smakade faktiskt riktigt gott (trots att jag själv var kock).
 
Ha en skön lördagkväll vet jag!
 
Marith
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

5 − ett =