130924 En ny mor-dotter-tur!

Jahapp, då har man varit på resa igen! Maud och jag var ju till Norge på jaktprov för ett antal veckor sedan. Detta var ju kanontrevligt så det gör vi om tänkte vi. Nu blev det en tur till grannlandet Finland i stället och några dagar längre.
 
Thord och Greta skulle få vara hos Ellen och Gunder Nilsson (Thords syster och svåger). De skulle dels vara i Östersund och dels ”på Nickes”, deras härliga sommarstuga vid Greningssjön. Dessutom var det lite olika utflykter inplanerade så de hade fullt upp alla dagarna. Ellen & Gunder var dessutom så snälla så de både kom och hämtade Thord och Greta på torsdag kväll och dels skjutsade hem dem på måndag kväll. Om ni läser detta, TUSEN, TUSEN TACK!!! Guld värt för oss alla!
 
Maud kom med husbilen vid halv 6-tiden och det mesta av mina saker var bara att packa in så vi kom nog iväg ganska precis 6 på kvällen. Vi valde vägen över Solletfteå – Ö-vik för att sedan ta E4 upp till Torneo som var vårt resmål. Vi tänkte köra så långt som vi orkade, övernatta och fortsätta under fredagen och det flöt på riktigt bra tills vi började nå Sollefteå. Vi kom in i ett regnområde och vid Sollefteå och uppöver var det inte nådigt vad det regnade. Hade nog gjort det hela dagen.
 
 
 
 
När vi passerat Sollefteå på väg mot Ö-vik så blev det tvärstopp. Rätt som det var så var vägen avstängd med en skylt motortrafik förbjuden. Ingen förklaring eller hänvisning… Mörkt hade det också blivit. Vi satt länge och funderade på vad vi skulle göra. Tittade på kartan och kliade oss i huvudet. Rätt som det var kom det en bil till som stannade bredvid oss och vi tänkte att han var nog lika fundersam som oss. Efter en liten stund förstod vi att han ville prata med oss så vi vevade ner rutan. Då berättade han att han bodde alldeles i närheten och han talade om att den här vägen och två andra var avstängda. Vägen var obrukbar lite längre fram, bara ett stort hål. Hans bror hade kört en väg några timmar tidigare och där var det en bit av asfalten kvar, då, och vi kunde försöka med den. Han gav oss en vägbeskrivning som vi hoppades vi skulle komma ihåg och vände. Tänk att det finns så snälla människor!  Det blev väl totalt 7 mils omväg om vi räknade rätt men fram kom vi (med andan i halsen). Det var några ställen som vi passerade som vi fick köra på fel sida vägen för att ta oss fram, men fram kom vi.
 
Strax före Ö-vik hittade vi en perfekt rastplats som vi stannade vid och övernattade. Lite svårt var det att sova då spöregnet slog hårt mot taket så det dånade i takluckorna men några timmars sömn blev det i alla fall.
 
På fredag morgon hade regnet lugnat sig något och vår färd fortsatte. Efter någon timme hittade vi en perfekt rastningsrunda i närheten av Umeå. Det var en asfalterad cykelbana bakom viltstängslet så hundarna kunde få springa av sig lite energi och vi hade det ganska torrt på fötterna där vi gick på asfalten. Det blev en 2-km tur och hundarna gjorde väl dubbla sträckan så de blev rätt nöjda tror jag.
 
 
 
Ett fynd på asfalten – tur det inte var drömprinsen!
 
Resten av resan flöt på bra och ganska problemlöst nådde vi Torneo. När vi skulle hitta ”provbasen” blev det dock lite problem. Koordinaterna som vi fått ville inte GPS:en befatta sig med. Den kunde inte lägga upp någon resrutt då det inte fanns någon väg…. Vi hade en karta som vi försökte lista oss fram med. Det var heller inte så lätt då det stod på finska men vi tog oss till rätt område. När vi hade vänt, för vi kände att nu har vi nog kört för långt, fick vi syn på en funktionär som stannade och satt upp en provskylt. Det var bara att hänga på honom så kom vi fram till provbasen. Man ska ha lite tur också! Några minuter tidigare eller senare så hade vi missat honom.
 
Klockan var bara ca 5 finsk tid när vi kom fram men vi fick pricka av oss och betala och sedan installerade vi oss. Ström fick vi till husbilen om vi ville och toalett och dusch fanns det också. Perfekt! Hundarna fick sitt och sedan åt vi middag. Vi var rätt hungriga för det blev bara lite mackor till lunch då vi hellre ville lägga tiden på att komma fram innan det blev mörkt. Efter maten tog vi och gick en promenad med hundarna så de fick röra på sig lite och rasta av sig ordentligt, också det innan det blev mörkt. Vi hittade bl a ett stort fält så det fick, även denna kväll, springa av sig en hel del energi.
 
Fältet var minst lika stort åt vänstra hållet och avdelat av en massa diken…
 
Vi satt och tittade lite på TV och kojade sedan vid 11-tiden. Denna natt regnade det bara rogivande så det blev en riktig återhämtning från förra natten. Visserligen låg jag och funderade lite på hur provet skulle vara dagen efter men det är ju inte så stor idé att fundera när man inte har en aning om varken plats eller upplägg. Så jag somnade rätt snart och sov nog lika gott som mina flickor.
 
(Fortsättning följer)
 
Marith
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × ett =