140827 Skit också!

Idag hade vi tid kl 14.30 hos ortoped Maria Ericsson på Ejra. Nu blev det en timmes försening då det hade varit mycket att göra och det hade tagit längre tid än beräknad med ett av besöken. Garbo är ju en underbar hund att ha med sig till veterinären. Coolare än hon kan nog ingen vara. Vi fick som sagt vänta en timme innan vi fick komma in i ett undersökningsrum:
 
 
Är det inte vår tur snart?
 
Vi fick vänta ett tag till sedan vi kommit in på rummet. Den tiden använde Garbo på rygg…
 
 
Klia mej på magen matte!
 
Så småningom kom veterinären och först gick vi igenom hela ”sjukdomshistorien”. Därefter gick vi ut så hon fick se hur hon rörde sig. Nu haltade hon nästan inget idag så hon provocerade ”handled”, armbåge och bog. När hon provocerade armbågen så haltade hon rejält. Det märkliga var att när de provocerade (under 1 minut) stod Garbo lugnt och tittade på folket som kom och gick och bilar som parkerade. Sa inte ett pip. De flesta hundar brukar skrika till när de blir provocerade och haltar lika mycket efteråt som Garbo. Hon är lite för tålmodig min goa Garbo.
 
Nu bestämdes att hon skulle röntgas i armbågsled och bogled på bägge sidor för att kunna jämföra. En lugnande spruta var nödvändig då de var tvungna att dra ut lederna riktigt för att  kunna se, speciellt bogleden.
 
Hon fick lägga sig på undersökningsbordet så det var bara att dra över henne på en vagn när hon somnat. Det märkliga är att hon finner sig i precis allt.
 
 
Säger matte att jag ska sova här så gör jag väl det då.
 
Tyvärr visade röntgen ett oönskat resultat. Hon sympatiserar med matte och har fått artros i boglederna, bägge två. Så nu blir det previcox i 2 månader, sedan 1 månad då hon äter den varannan dag, förutsatt att hon slutar halta. Om detta går bra får hon sluta med det. Hon ska röra på sig och får jobba lite men inte alltför tufft. Innan hon ansträngs lite så måste vi värma upp i koppel. Simma får hon så länge det är rätt varmt i vattnet men rekommenderas watermillträning därefter. Ska prata med försäkringsbolaget och höra vad de säger, rehab ingår ju i försäkringen. Dessutom ska hon få gluckosamin som tillskott. Det finns även specialfoder men det avvaktar vi med tills vi ser om detta hjälper. Det är viktigt att hon får röra på sig och att vi försöker hålla henne i samma goda form som hon faktiskt är i nu, trots 8 veckors kovalicens.
 
Ja som ni kanske förstår var inte detta vad man väntat sig. A på höfter och ua på armbågar… Veterinären sa att det finns fler orsaker än t ex osteochondros till artros. Felställningar i leder eller förslitningsskador och akuta skador på leden kan leda till att artrosförändringar uppstår. Det är bara att hoppas att vi får stopp på inflammationen och minska smärtan och att jag kan se till så hon får en jämn och bra motion som gör att hon ökar/behåller sina muskler så hon får ha fler aktiva år framför sig.
 
Klockan var strax över 17 när vi var färdiga så det gick inte göra en direktreglering idag. Jag ska in till Östersund i morgon också, Greta ska överlämnas i Kicki Hedmans vård några dagar medan vi andra åker till Norge en tur och det var inget problem att få komma in och reglera och betala då. Jag passade på att vaccinera och avmaska både Garbo och Piga också när jag ändå var där.
 
Som ni kanske förstår kan jag med gott samvete rekommendera Ejra! De är toppen! Dessutom blir man ju extra glad när det tycker (precis som jag) att Garbo är en underbar hund. Hon är lätt att jobba med (förutom att hon inte talar om var hon har ont) och finner sig i allt utan att hetsa upp sig.
 
Efter lite proviantering åkte vi och fick oss lite i magen för att sedan åka till Hissmofors Maud, Potifar, jag och Piga skulle till Mauds ”träningstjärn” och jobba lite. När vi kom fram dit fick Greta, Garbo och Piga en försenad middag… Greta och Garbo stannade i bilen medan vi andra gick ner till tjärnen. Vi började med att skjuta ut två kulor bland näckrosbladen på andra sidan tjärnen. Sedan gick vi ut på myren och gick på linje och sköt med apportkastare (bara skott). Sedan gick vi tillbaka till tjärnen och körde dirigeringarna som fixades lätt som en plätt.
 
Därefter lade vi ut en dirigering i skogskanten på andra sidan om ett brett dike och en liten myr. Dessa fick ”ligga till sig” medan vi körde en dubbelmarkering på den andra delen av myren. Bägge var lite okoncentrerade så det blev två omgångar till dem vardera. Då skärpte de till sig och i stort sett spikade bägge, trots att de inte var alladeles enkelt.
 
En dubbelmarkering på vattnet stod sedan på programmet. Vi sköt ut dem med apportkastaren och det blev en lång och en något kortare. Potifar började och fixade sina utan problem. Pigas första blev längre än beräknat och när hon hade hämtat den sist kastade (den som var ”normallång”) så hade den första apporten drivit i väg väldigt långt. Flitig liten Piga behövde en stöttning bara (den hade drivit ut och till vänster nästan dubbla avståndet) så fixade hon även den. Mycket nöjd med dagens jobb stoppade jag där.
 
Potifar fick ett stort fält med 7 vilt som avslutning. Härligt och se hur duktig han är, ”Potifaren”. Nu håller vi tummarna att han sköter sig i Norge också!
 
Marith
 
 
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 − tolv =