141120 Att kunna se i spegeln

Ja ibland önskar man att folk kunde titta lite i spegel. Jag är med i några grupper på FB och det är lite svårt att hålla sig från kommentarer i vissa trådar. Jag lyckas inte helt… då jag tänker skriva lite om det här i bloggen istället. Just nu diskuteras A-prov kontra B-prov och det är där jag önskar alla ”Besserwisser” från alla håll kunde se lite i spegeln och se hur det uppfattas det som det skriver.
 
Personligen tycker jag att det bra att det finns både A-, B- och C-prov. Just nu i alla fall, så är det olika former på proven. C-proven är inofficiella och bra för de som vill tävla och kanske testa på att köra hund under bedömning. Ett bra sätt att börja träna för alla som inte har förmånen att jaga med sin hund. Här kan det få ett litet kvitto på träningen och kanske nöjer man sig med det. Då får i alla fall hunden använda en del av sitt arv.
 
PÅ B-proven tittar man på egenskaperna hos hunden.  På ett B-prov andvänder man ju artificiella medel och mer standardiserat upplägg än under riktigt jakt men är nog en förutsättning om man ska titta speciellt på egenskaperna. Hur hunden använder  (de betygsatta?) egenskaperna ser man väl kanske först när de deltar i det praktiska jaktprovet. Det finns krafter som nu vill förändra B-proven till att mera efterlikna A-prov och det tycker jag är katastrofalt. Det finns ju A-prov redan! Om en hund går igenom alla klasserna och får sina sex 1:or och blir godkänd på det praktiska provet  så har den visat att den har mycket bra egenskaper.
 
A-prov har jag ingen riktig erfarenhet av att själv starta på men sett några stycken. De som är ”A-provsfrälsta” tycker förstås att  det är där man verkligen prövar hunden. Ja, visst blir den prövad men inte nödvändigtvis alla egenskaperna på ett och samma prov. Det är ju också lite slumpen och turen som har ett finger med i spelet då det finns både ”lätta och svåra fåglar” och det är ju lite olika vad man blir tilldelad (andrahands information, svårt att se på håll). Att de blir testade i passivitet finns ingen diskussion om men däremot kanske inte uthålligheten. Jag tycker förstås hunden visar mycket goda egenskaper men att den också behöver en mycket duktig förare för att bli champion på A-prov.
 
Alla har säkert sitt eget tyckande men det verkar som att det faktiskt är tabu att tycka att B-proven är bra som de är och att man tycker att championet ska finnas kvar. Om man inte är jägare eller startat på A-prov eller har förmånen att delta på en massa stora jakter som apportör så är man helt okunnig om det jaktliga (även om man t ex jagat i liten skala på hemmaplan) och därför har man ingen talan.  Om man tror att man kan och vet så mycket mera än andra så får man ingen förståelse om man dumförklarar de som inte har samma erfarenheter eller kunskaper och som inte håller med. Till dem skulle jag vilja skicka ett citat från filosofen Sören Kierkegaard som jag hittade idag när jag började städa bort gamla papper på kontoret:
 
”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon, måste jag först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa henne. All äkta undervisning börjar med ödmjukhet inför den jag vill lära och därför måste jag förstå att detta med att undervisa inte är att vilja härska, utan att tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte hjälpa någon.”
 
Nu kanske någon säger att man inte vill undervisa, man vill ändra på saker istället. Ja, det gäller nog ändå att vara lite ödmjuk och se till att man får folk med sig och inte emot sig.
 
Summa kardemumma så undrar jag vad felet kan vara att ha tre helt olika provformer att testa sina hundar på? Varför måste man jämföra t ex vilken champion är mest ”värdig”? A-provschampion eller B-provschamion? Varför inte helt enkelt inse att de är två olika championat och var och en kan värdera det ena eller andra högre men utan att nedvärdera det motsatta?

Nä nu ska jag sluta att bråka… Jag har börjat städa upp bland papperna på kontoret som jag sa. Insåg att jag har nog varit hur ambitiös som helst när jag var som mest aktiv som instruktör/instruktörutbildare. Det fanns pärmvis med material och på den tiden var det inne med overheadbilder så sådana finns det massor av. Nu blev  det bara att jag bläddrade lite, de papperna får jag ta itu med nästa torsdag (kanske) när soptippen är öppen. En OH kommer jag dock att behålla i alla fall, som minne från ”den gamla goda tiden” :

 
En nyttig påminnelse till alla som ”kör hund”!
 
Trots att jag inte kom så långt som till utbildningsmaterialen så blev det nästan en full bil till tippen i alla fall.
 
 
 
Undrar hur många ”lass” det kommer att bli innan kontoret är ”tömt”?
 
Idag har det inte funnits så mycket tid över för mina flickor. Det blev en ´”gå-fot-runda” med klövjeväska för Garbo och självklart fick även Piga gå morgonrundan strikt fot. Nyttigt på alla sätt.
 
Marith
 
 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 1 =