140930 Vissa dagar är faktiskt riktigt härliga…

… och idag har det varit en sådan. Väckarklockan ringde faktiskt då jag ville upp i tid för idag var det dags för Garbo att träffa Anna Björk på Björks Hundrehab på Frösön. Morgonrundan gick i lite raskare takt än vanligt. Inte så många ”blåbärsstopp”…
 
I tid kom vi och hon började med att titta lite på hur hon gick så vi fick gå ut på gatan och gå lite fram och tillbaka. Sedan kände hon igenom hela kroppen och hon hittade en tå (den längst ut) som var lite stel, ryggen är det mycket bra spänst i. Muskeln på höger bog var något lite mindre än på vänster men i övrigt är hon riktigt välmusklad så det låter ju lovande…
 
 
Böj och sträck… lite överallt…
 
 
Garbogumman lät henne hålla på så länge som hon ville….
 
 
… och när det var klart ville hon försöka ge Anna en puss.
 
Sedan var det dags för vattenträningen. Hon fick ta det mycket lugnt och mutades med lite godis och rätt som det var så stod hon inne i ”apparaten” (vet inte vad den kallas för). Efter en stund fyllde Anna på med vatten strax ovanför armbågarna och sedan körde hon igång gåbandet. Sedan fyllde hon på med vatten lite upp i brösthöjd. Varför det gör så är för att om man fyller dit upp på en gång så brukar de försöka simma.  Lite fundersam  och förundrad över var hon hamnat var hon till en början. Hon fick gå i intervaller och första gången så gick hon lite bredbent men så småningom gick hon riktigt fint och hon såg faktiskt lite glad ut (blev fortfarande mutad med lite godis då och då och de hjälpte kanske till).
 
 
Lite konstigt att se matte bakom glaset tyckte hon att det var…
 
Tyvärr så hade jag ett stort fönster bakom mej och det speglade sig i glaset till ”apparaten”.
 
Hon fick order att ta det lugnt i eftermiddag/kväll och det ska bli spännande att se om hon får lite träningsvärk i morgon. Nu ikväll ligger hon mestadels i soffan och ser ut att sova så gott men lite då och då hoppar hon ner och riktigt sträcker på sig för att hopa upp och lägga sig och sova en stund till. Så jag tror nog att hon i alla fall känner av det hon gjorde idag. Om hon inte får träningsvärk så kommer Anna att öka på träningen lite undan för undan och vi har bokat in 7 träffar framöver, de tre sista bokas lite senare.
 
När vi kom hem var det strålande sol och en riktigt varm och härlig höstdag så jag tog med mej Piga och gick ner till skogen en sväng. Jag hade lite dummisar med för jag ville ”känna på henne”. Hon har ju inte fungerat på träning medan hon löpte. Ofokuserad och ohörsam och noll koll på allt. NU var min flitiga lilla Piga tillbaka. Mycket bra fotgående, fokuserad på minnesmarkeringarna, alla spik. Hörsam på både signal och tecken på dirigering. Nu var det kanske inte så våldsamt långa avstånd men vilken skillnad! Vi var överflugna av en helikopter som flög fram och åter över skogen. Riktigt vad den sysslade med kunde jag inte räkna ut men nåt ärende hade den säkert. Inte ens den störde min lilla Piga. Bådar gott! Var riktigt kul för första gången på snart en månad!
 
När vi kom in fick jag ett sms med ett foto på vårt 5:e och allra färskaste barnbarn. Hon föddes med kejsarsnitt och 8 veckor för tidigt men vägde 1624 g ram och är 42,5 cm lång, andas själv men sondmatas. Mamma Ann-Sofie har förstås ont efter snittet men hon verkar rätt pigg ändå för vi har chattat lite via Facebook. Vi har ju förstås varit lite oroliga så det känns väldigt skönt att allt har gått bra och att det ser så bra ut.
 
Som sagt var… vissa dagar ÄR faktiskt riktigt härliga!
 
Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

arton − 14 =