150308 I morgon blir en bättre dag…

Ja så blev det. Igår var ju en riktig skitdag men idag är både jag och mestadels även vädret på gott humör. När vi vaknade och jag tittade på termometern och dessutom tittade ut så kunde jag ju inte annat än bli på gott humör, 7,5 grader varmt och en stor sol som grinade glatt.
 
Funderade en liten stund på om jag skulle gå en riktig långrunda och ta med lite dummisar på morgonrundan eller spara tills vi hade uppvaktat Ann-Sofie. Nja, tänkte jag, bäst att passa på. Man vet ju aldrig hur det blir.
 
 
Soligt och varmt men en mörkgrå himmel förebådade om att vädret kan ändras
 
 
Solen värmde faktiskt så det är inte konstigt att snön smälter så det hörs
 
 
Skoterspåret håller fortfarande men på vissa ställen känner man att dagarna börjar bli räknade…
 
 
Kyrkan tronar stolt mitt i byn
 
 
Lite varmt för flickorna som förväntansfullt väntar på dagens olika arbetsuppgifter 
 
 
 
Här var det linjetag.
 
Ett halvvägs och nästa låg på ängen bakom buskridån som syns i bakgrunden. Trodde att det kunde bli lite problem att gå vidare från den kortare dirigeringsplatsen men ingen av dem ens tvekade på att gå rakt över. Härligt!
 
Goa, glada och förmodligen rätt nöjda flickor hjälper till att bära hem några av dummisarna.
 
 
Så här såg det ut när vi kom hem.
Solen fanns men bakom en slöja av moln och det hade mörknat rätt rejält på himlen.
Jag hoppas verkligen att flitig liten Piga håller i det här som ser så lovande ut. Pigg, alert, svarar bra och är lyhörd. Nu gäller det snart att ”snäppa upp” träningen lite. Vi har ju inte gjort så mycket avancerat men tänker sakta bygga vidare och inte gå för fort fram. Det känns så pass bra just nu så vi ska ta det lilla lugna, det dröjer ju länge innan det är dags för jaktprov.
 
Jag hade tänkt att flickorna skulle få vara i hundgården en stund idag medan vi åkte till Gällö men det spöregnade precis när vi skulle iväg så de fick följa med istället. De fick vänta i bilen medan vi gratulerade Ann-Sofie som fyllde år i fredags och träffade lilla Isabelle lite. Några av Ann-Sofies släktingar var där också så det var stugan full. Gott fika och lite småprat blev det också.
 
När vi åkte hemåt så sken solen igen. Vilken härlig dag! Bara att njuta medans det varar.
 
Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

femton − 1 =