Det är baske mej dags nu….

Ja så är det faktiskt. Folk har börja undra om något hänt eftersom bloggen inte är uppdaterad. Saken är den att jag har varit lite under isen (och kanske inte riktigt i full fart än) men en hel del har väl hänt, mest positiva saker. Ibland hjälper inte det, det är som det är. Våren är lite tuff. Mycket att göra, saker går inte som man tänkt, och kroppen lyder inte viljan och viljan lyder inte kroppen.

Nu har vi varit till Dalarna och våldgästat våra goda vänner Ingegerd och Gustaf och tankat ny energi. Tänk vad god samvaro, träffa gamla vänner och bekanta och ett avbrott i alla måsten  kan göra för både kropp och själ.

Jämt(!)samträningsgruppen har kommit igång för i år. Vi var ju först till Gräfsåsen, sen till Roland och Berit i Tandsbyn so m jag redan skrivit om. Därefter blev det en tur till Ragunda och Ulla och här kommer lite foton från det tillfället.

Stadgeövningar

Därefter fikapaus

Markering

Piga och Ulli passiva

Thord hade ”assisten”, tack Berit!

Vi gjorde även dirigeringar men där blev det inga foton.

Tack Ulla för en trevlig träning!

Den 16, annandag påsk var det träning hos Jenny men då var vi i Dalarna. Vi kom dit på kvällen på långfredagen och stannade tills annandag påsk. Påskafton gjorde vi en långpromenad med några dirigeringsövningar på förmiddagen. På eftermiddagen gick Gustaf och jag ut med alla hundarna och de fick ett rejält fält att jobba av.

Fältområdet

Gustaf och alla hundarna utom Sita som jobbade

Sita efter sin sista sökapport  bevakar de inlevererade apporterna.

Under påskdagen gick vi och tittade på markerna som skulle användas under annandagen. Lite markerings-/diringeringsövningar blev det också.

På eftermiddagen gick Gustaf och jag ut igen och gjorde långa makeringar med apportkastare i samma brant som gårdagen men där vi stod på höjden och markerade neråt. Avslutade med en dirigering för alla utom de två ”pensionärerna” Garbo och Ronja som fick två enkla men dubbla markeringar som avslutning.

På annadagen var det träning för träningsgruppen i Falutrakten. Med mej och Piga blev vi 11 ekipage och Leif Härnefalk och Gustaf hade lagt upp övningarna och var även funktionärer. I Dalarna är det de som bjuder in till träning som håller i det hela och de kör inga hundar själva. Väldigt trevligt att få vara med och dessutom få träffa en hel del gamla vänner och bekanta. Ingegerd och Gustaf hade dessutom inbjudit Ullis och Stefan på lunch som vi avnjöt innan vi åkte hem. Så härligt att få tillfälle att träffas och språkas vid även om det blir alltför kort tid. Många frågor som inte blev ställda, länge sedan sist men man har ju Facebook så lite koll på läget har man ju ändå förstås. Några foton blev det tyvärr inte.

Sedan var det dags att ta farväl för denna gång. Några riktigt härliga dagar var till ända. Man hade hotat om snö och dåligt väder men den enda snö som kom, kom på påskafton och försvann under förmiddagen på påskdagen. Jag hade bytt till sommardäck som tur var för det var inga problem alls efter vägen.

Denna vecka har varit lite strulig.  Tisdagen inledde veckan hemma med träning i Brunflo. Jens och Christina hade inbjudit till träning och för ett försök att få med även ny var det en specialare. Nya deltagare skulle möta upp kl 13 och ”gamla rävar” vid 15. Jag hade med bara Ulli då Piga hade jobbat dagen före.

Vi började med parkörning, markering/dirigering där svårigheterna valdes efter hundens kunskaper. Jag och Roland som har hundar i samma ålder gick i par. Ulli fick hämta en markering först och sedan dirigerade Roland till en halvdold (de hade sett när paret före hämtat på samma ställe). Sedan bytte vi plats och Happy fick markering och Ulli dirigeringen.

När alla hade jobbat färdigt med det så fick de ett fält ute på ängen. Fortsatt jobb i par men de jobbade på varsina fält som bestod av 6 apporter. När tre var inne så bytte de fält och jobbade färdigt.  När nästa par jobbade stod vi andra och pratade lite och tittade på. Lilla Ulli lade sig faktiskt ned och var hur lugn och fin som helst. Måste säga att jag tycker att hon skötte sig med den äran. Inga foton blev det nu heller. Har nog legat av mej lite. Skärpning påbjudes.

Onsdag var det dags för Thord att åka in till lasarettet och operera bort plattan som de satte dit vid lårbensbrottet för några år sedan. Jag skjutsade in honom i god tid då han skulle ta EKG först och operationen var bokad till 11. När jag lämnat honom i deras vård åkte jag hem igen. Jag hade stora planer på allt vad jag skulle göra men av detta blev intet. Luften gick ur och jag blev bara sittande tills Thord ringde vid fyra tiden och ville jag skulle hämta honom.

Åkte in och det blev bestämt att jag skulle tala om när jag var framme så skulle han komma ut. Det tog lite tid och under tiden så kom en taxi och hämtade en tant med rollator. När de kom fram till taxin öppnade chauffören dörren och tog rollatorn för att stoppa den i bagaget. Pang sa  det så låg tanten rak lång på trottoaren och slog huvudet i asfalten. Taxichauffören såg det i ögonvrån och släppte rollatorn som var på väg mot en parkerad taxi. Jag med språngmach ut för att få tag på den innan den nådde fram men det hann jag inte riktigt. Tror det gick bra i alla fall, tog nog bara i däcket som tur var. Sämre kanske det gick med tanten för hon låg kvar när Thord kom ut.

Nu var tråkigheterna inte riktigt slut ändå för när Thord skulle stiga ur bilen hade ha blött igenom så sätet fram hade en stor blodfläck. Blev lite ställd och visste inte riktigt vart jag skulle vända mej för det enda telefonnumret vi fått var till ortopeden som har telefontid. Ringde sjukhuset och de kopplade till akuten som i sin tur hänvisade till 1177. Ringde dit och de tog kontakt med distriktsköterskan som kom inom en halvtimme. Hon bytte bandaget och det såg inte alltför illa ut så hon satte på ett nytt. Under tiden fixade jag lite middag för Thord hade ju inte fått äta på hela dagen.

Nu ser det rätt lugnt ut. Han blödde lite mera men det har nog stoppat nu som det ser ut. Tycker det är lite skit att det skickade hem honom då han ju har förlängd blödningstid men det är väl sjukvården i ett nötskal idag. Löpandebandprincipen.

Nu får vi hoppas att allt elände är slut för denna gång och ser fram mot söndagen då det är en träff för träningsgruppen här i Fjällsta. Lars har lovat hjälpa mej då det trevligt nog verkar bli rätt många så vi kommer att dela upp gruppen i två.  Känns riktigt kul att det kommit igång igen och att det verkar bli lite flera som vill träna.

Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

9 − 3 =