Det var ju det här med energi…

Idag har det varit två energitjuvar… vädret, hur uruselt som helst. Det har snöat praktiskt taget hela dagen och man kan ju tappa humöret för mindre. Det som väger upp är ju förstås lilla Ultima men som också är lite av en energitjuv, men förstås på ett mer positivt sätt. En härlig liten fröken, nyfiken, påhittig, använder näsan väldigt väl alla redan.

Garbo var lite sur igår kväll så hon gick upp på övervåningen och lade sig när husse gick upp. Piga är väldigt inställsam och försöker på alla sätt påminna mej om att hon också finns men det fungerar riktigt bra mellan alla tre tjejerna. Lilla Ultima är väldigt signalsäker och är lagom påstridig så varken Piga eller Garbo har behövt säga till något idag.

Igår var lilla Ultima lite skeptisk till snön men idag var hon mer nyfiken. Använde näsan för att undersöka vad som göms i snö…

Idag åkte jag till ICA och hämtade ut paketen med nya hundsängen och Ultimas matkopp.

Matkoppen matchar Piga och Garbos
Matkoppen matchar Piga och Garbos
Piga tyckte nog att det inte var optimalt att byta hundsäng...
Piga tyckte inte att det var optimalt att byta hundsäng…
Det tyckte däremot Ultima. För att på nåt sätt skydda dynan från vassa tänder så lade jag dit en vetbädd...
Det tyckte däremot Ultima. För att på nåt sätt skydda dynan från vassa tänder så lade jag dit en vetbädd…

Nyfiken är hon så när Thord skulle plocka ur diskmaskinen så ville hon förstås se till så att han gjorde det ordentligt.

Vad ska du ta nästa gång?
Vad ska du ta nästa gång?
Aha, ett decilitetmått...
Aha, ett decilitetmått…

Vi testade även att rulla en tennisboll idag. Gick galant. Ut och hämta och kom och klättrade upp i famnen och tryckte den mot min mun två gånger. Looking good so far! Både näsa och apporteringen men det som vi kommer att få lägga krut på är lugnet och stadgan. Där kommer vi att få jobba minsann. Vilja, glöd och fart, en trevlig kombo men ack så farligt att släppa tyglarna fria. Jag lär nog ha det jag gör framöver. Dessutom blev Piga och Garbo alldeles till sig. De visste inte alls hur de skulle göra för att ställa in sig. Garbo lade sig på rygg framför mej till slut… man kan ju inte annat än skratta, gamtanten! 😀

Nu ser vi fram mot morgondagen. Hoppas förstås på en bättre dag vad gäller snöläget och min energi. Har haft så fruktansvärt ont i mina muskler och leder så jag hoppas det lättar även det.

Marith

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

arton − 16 =