Fredagsmys

Ja idag är det fredag och fredagsmys så här på kvällningen. 😀

Matte och Ultima har lite fredagsmys...
Matte och Ultima har lite fredagsmys…

… men för att berätta lite om gårdagen så verkar det som om det har vänt med kisseribesvären.  Igår var första dagen som det inte hände någon olycka inne. Så skönt! För både husse, matte och lilla Ultima.  Hon såg också väldigt lycklig ut när hon låg och sov på kvällen.

Mattes lilla goding!
Mattes lilla goding!

Man kan ju inte låta bli att älska denna lilla varelse. Lite gänglig och ”lealös” och har sina egenheter…

Hon verkar inte ha så stor koll på var hon har sina bakben när hon sover
Hon verkar inte ha så stor koll på var hon har sina bakben när hon sover

Garbo, Piga och jag har börjat återuppta morgonrundorna. Det är ganska härligt att bege sig ut i skogen vid den tiden. Dels har det oftast varit kallt på natten så det är lätt att gå och luften är frisk och man får fart på kroppen. Lite övningar har vi av och till. Idag körde vi lite dirigeringar och ett närsök. Tror att flickorna uppskattar att få lite ”egentid” med matte (även om de två delar på den just nu).

140408b

När vi kom hem låg lilla Ultima på sin lilla fäll (som brukar ligga i buren) på dörrmattan  och väntade på oss. Lilla hjärtat!

Jag hann inte ta kort när hon låg men söt var hon.
Jag hann inte ta kort när hon låg men söt var hon.

Thord berättade att hon hade legat där och väntat sedan vi gick.  Lite blandade känslor när man hör det…

Idag blev jag allt lite konfunderad över hennes reaktion på hundskall. Vi hade tänkt göra en tur in till Östersund och låta alla flickorna följa med. Ville förstås att hon skulle få mat först och sedan ”uträtta sina ärenden” innan vi åkte. Det resulterade att det inte blev någon åktur. När hon skulle ut i hagen och rasta av sig började grannhunden, en Pumi, att skälla och hon blev skraj. Sprang in och ville inte gå ut.

Hmmm…  avvaktade en stund och sedan gick jag med henne ut en tur på gården. Tror ni inte att denna hund började skälla igen? Jo, då för fulla muggar! Då var vi ganska nära vägen och de kom emot oss. Fick henne att komma till mej fast hon helst skulle vilja fly hem till säkerheten. Jag lyfte upp henne men hade lite Cesar Milan i baktankarna och stod kvar men lyfte hennes svans och i och med det så slutade hon i alla fall att darra. Vi stod kvar tills de gick ner mot byn, bort från oss. Tänkte att det var bättre än att vi skulle avlägsna oss i alla fall.

Det blev förstås ingen resa till Östersund, det tar vi en annan dag. Man blir ju lite ställd för vi har aldrig haft en hund som reagerat på det viset tidigare. Hoppas att vi löser problemet på rätt sätt. Hon lär ju vara i spökålder kanske (hon blev 11 veckor i onsdags). ’

Det fortsatte emellertid också på kvällen. Vi hade TV’n på och det var Cesar Milan som hade träning med några blivande hundägare. Många hundar skällde….. och rädd blev lilla Ultima. Gjorde som jag gjorde på förmiddagen… Hon ville absolut upp så jag plockade upp henne och höll henne högt, höll upp svansen och ställde oss framför TV’n. Även nu så slutade hon darra efter bara en liten, liten stund.

Jag vet inte om det är åldern eller om det är ett problem som vi kommer att få brottas med. Har någon ett tips på hur vi ska lösa detta så är det välkommet! Jag har som sagt var ingen erfarenhet från detta problem tidigare och det är ju både lite ängsligt och samtidigt engagerande…

För övrigt verkar hon vara rätt lättlärd. Hon kan nu sitta kvar medan jag ställer fram maten till dem alla tre. Däremot får hon fortfarande gå först men snart är det slut på den friden…

Här sitter Ultima bredvid Piga och väntar (inte helt glädjefylld) på att matte ska servera maten.
Här sitter Ultima bredvid Piga och väntar (inte helt glädjefylld) på att matte ska servera maten.

Marith

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem × ett =