Inte alltid lätt att vara Piga och Ulli….

Nej inte lätt minsann… Även idag har det strulat lite, i alla fall för Ulli. Jag och Anders var och tränade vid en av tjärnarna i området. Markering och dirigering stod på menyn.  Först fick Dive sin markering bakom några öar och dirigering på andra sidan tjärnen bakom en ö.

Öarna sedd från båten

Bakom en av dessa öar på andra sidan låg dirigeringen

Dive på väg hem med dummisen

Sedan var det Ullis tur. Nu hamnade en av dummisarna i dyn vid en kallkälla och jag vet inte om detta ställde till det för henne men hon drog iväg långt upp på land på andra sidan och hörde nada. Fick så småningom in henne och dummyn fick ligga kvar då dyn är lurig och suger fast så jag vill inte att någon skulle fastna där.

Gjorde en ny markering som ledde till ett nytt besök på anda sidan  men där fick hon så småningom vittring av dummisen på vattnet. När jag skickade på den andra drog hon iväg åt samma håll som den första, kanske hade hon den i dyn i minnet, så jag tog tillbaka henne och skickade om. Då  först gick det bra. Hmmm. Gjorde dirigeringen som gick klockrent! Tur det.  När Piga hade gjort sitt fick Dive en ny markering åt andra hållet där ena dummyn landade innanför kanten av vass/näckrosblad/andra vattenväxer och den andra på blankvatten. Rätt knepig att hitta, skulle det visa sig men med lite hjälp blev den bärgad. Jag gjorde om markeringen på den plats vi kört tidigare men åt andra hållet och nu gick det bra.

På morgonrundan igår blev det lite kaos kan man säga. Flickorna gick  ca 15 meter före och när vi närmade oss krönet på Alexisbacken tvärvände Ulli och kom i 100 knyck med svansen mellan benen och raggen rest och efter sig hade hon en dalmatiner. Precis när hon sprang förbi mej blåste jag stoppsignal och dalmatinern tvärstannade och vände sig mot Piga som fräste ifrån. Satte ner Piga och  gänget som kom med dalmatinern fick kontroll på sin hund. Jag vände om och skulle ta hand om Ulli men av henne fanns inte ett spår, trots att det säker är mer än 100 meter fri sikt.

Skyndade på stegen och hoppades att hon skulle springa hem och mycket riktigt, där på bron stod hon flåsandes och väntade på oss. Älskade lilla gumman… tur att hon känner sig trygg här hemma.

När vi alla lugnat ner oss gjorde jag i ordning flickornas frukost och sedan tog jag mej en kopp kaffe och satte på TV’n för att se om det var något nytt om bränderna. Kastade en blick mot köket och där satt Piga och tittade bedjande mot mej. Konstigt… har hon redan ätit upp fast Ulli står och äter. Gick och tittade men maten var orörd. Då kom jag på att jag inte sagt att de fick äta. Stackars Piga….

Igår kom kyldynorna som jag väntat på. Flickorna tyckte det var toppen… i alla fall Piga. Ulli lade sig också på en av dem och somnade men vaknade med ett ryckt och hoppade ner. Tittade mot baken till och sedan på mej och såg olycklig ut. Vi får nog se upp med kyldyna till Ulli… hon hade nog känning i svansen. Det är ju inte så länge sedan hon hade vattensvans.

Piga däremot njöt i fulla drag men låg förnuftigt utanför med bakdelen.

I förra veckan fick vi besök av Kicki och Aska, en ung flatt. Ulli och hon tittade på varandra och gjorde några inbjudande lekrörelser och sedan var det rally ute på gräsmattan. Tur att jag har en stor yta att springa på… Piga var lite polis när de kom nära och det var Aska som jagade Ulli. Då lugnade de ner sig lite men drog fort igång igen. När vi gick in och fikade följde förstås Aska också med in. Kul med oväntat besök!!!

På lördag har Mats och Barbro ett ”prov-prov” för nybörjarklass borta vid tjärnen och jag har lovat vara med. Tänker eventuellt köra lite med Ulli när de är färdiga. Hoppas regnet väntar tills vi är klara för det hörs som vi äntligen ska få lite regn både lördag eftermiddag och söndag. Välbehövligt i så fall! Behövs för bränderna också även om det verkar som om det mesta är släkt nu. Jag har inte känt eller sett brandrök på flera dagar. Så skönt!!!

Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 2 =