Nu är det nog dags att uppdatera….

Lusten att skriva har inte varit riktigt på min sida just nu men jag tror det är dags. Det har varit lite tomt utan Garbo. Konstigt vad mycket som man gör där hon på något sätt har varit involverad. Jag har börjat så smått att samla ihop lite foton från de 11 åren som hon förgyllde vårt liv men jag är inte riktigt redo att publicera det ännu. Det finns så mycket att säga så jag måste sålla lite.

Livet går ju vidare och flickorna har varit mycket sansade trots Ullis löp. Löpet har ju gjort att vi inte kunnat vara med på söndagsträningarna men förra veckan kallade jag till träning för de som hade lust trots löptikar. Vi blev fyra förare och sex hundar, fyra av dem löpte. 😀

Övervakad av Thord  i snålblåsten….

Roland och ….

… Happy

Anders båda tikar, Smilla och Molly löpte och passade på att utnyttja tiden som passiv på annat sätt… 😀

Mats och Aska. Barbro och deras andra två hundar Krita och Sota var också med men det blev tyvärr inga foton på dem.

Piga och Ulli fick också jobba. Här är det Piga som kommer med en markering

Temat för dagen var markeringar i varierande terräng. Vi stod först i en fyrkant där Mats stod uppe på berget. Mitt emot men vid foten av berget stod Anders. Roland stod så han kunde kasta in i en skogsdunge och jag stod rätt öppet men i  en gropig terräng med både sten och buskar och djupa spår efter skogsmaskiner.  Flickorna hade det de gjorde med att markera. Det var enkelmarkeringar men direkt enkla var de förstås inte.

Vi är också ute och tränar lite själva. Just nu kör vi mest linjetag/dirigering. För Pigas del blir det påminnelser, alltså en hel del dirigering med störning. För Ullis del blir det inövande av kommandon och tecken. Framåt går jättebra, ut (bakåt) går också jättebra, så bra att hon går rakt bakåt i full fart även när jag visar höger eller vänster… Ja, vi har som sagt det vi tränar på.

Att bära dummisar korrekt är också ett litet problem. Har varit lite för lat och kört mest med valpdummisar. De är ju så mycket lättare att bära med sig men det visar sig att lilla Ulli är lite ”slapp” och slarvig i greppet så de tyngre kan hon t o m tappa.

Ibland när jag ”preparerar” och de ska sitta och vänta så måste Ulli lägga sig ner. Hon tycker nog att det är lättare att stanna på plats på så sätt…

Äsch, du snackar skit matte! 😀 Jag kan faktiskt sitta passiv, så det så!

Ibland tar vi den längre turen på morgonrundan och får lite andra vyer.

Omtänksamt att se till så man har något att sitta på om man blir trött… 😀

För flickorna duger en stor sten som viloplats. Bra utsikt blir det också.

Jämfört när vi flyttade hit för snart 40  år sedan så är den här stigen nästan igenväxt nu.

Igår hade vi träning vid Svensmyren. Lars & Berit med Valle, Roland och Happy, Lotten och Syrran & Youda (tror jag hon heter, förlåt Lotten om det är fel) satt och väntade på mej när jag i god tid kom dit för att förbereda lite. Möttes av ett rungande gapskratt. Det visade sig att min ändring av tiden, från 11 till 13 inte hade gått fram. Det händer, när jag använder telefonen, att uppdateringen inte går igenom om mottagningen är dålig. Just nu har det varit lite svajigt och naturligtvis skulle jag ha kollat …. men det hade jag inte gjort.

De hade kört ett pass med markeringar och fikat ett par gånger. De trodde att något hänt eftersom jag alltid brukar var i tid så de ville inte ringa och störa… Tror att de får ändra uppfattning om det framöver. Ytterst osäkert med tidsaspekten när det gäller mej numera. D

Nåja, vi kom igång och körde dirigeringar. Tre som gick från öppet och in i skog, en från skog till öppet och en riktigt lång på öppet. Alla fick själva bestämma avståndet då det var allt från elit till nybörjarhundar. Tycker att alla skötte sig riktigt bra med tanke på var de står i träningen. Skötte sig bra gjorde även Valle som inte stördes alls av Ullis löp som nu börjar gå mot sitt slut. Slutat blöda och svullnaden har börjat gå ner. Är idag på dag 18 om jag räknat rätt. Som det verkar är vi välkomna på samträningen igen på söndag då det blir premiär för båten som Lars har fixat till efter olyckan i fjol. Tusen tack!

Efter dirigeringarna fikade vi. Lotten åkte sedan hem medan vi avslutade med lite markeringar. Efter en lite tveksam början så blev de riktigt bra för alla fem hundarna. Tur med vädret hade vi också. Det var grått och såg lite regntungt ut men inte en droppe kom. Dessutom var det skapligt varmt så det fanns ingen anledning att klaga.

För övrigt njuter vi så gott vi kan av våra morgonturerna. Sol, grönska, fågelkvitter och doften av hägg gör att man får energi för hela dagen.

Bergstrollen håller utkik….

Ibland regnar det och då blir man blöt, i annat fall så blir det en tur i träsket och då blir man också blöt. Huvudsaken att matte får något att göra när vi kommer hem. Finns ingen skönare än att bli torkad.

Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − 9 =