Resultat och lite träning….

Ja kort efter att jag uppdaterade i lördags så låg Ullis röntgenresultat ute på nätet. Trodde inte att plåtarna skulle avläsas förrän tidigast i början på denna vecka men tydligen så båda avlästes det och registrerades en lördag. Att det dessutom var bästa tänkbara resultat gjorde ju inte glädjen mindre.

I går, den sista april, fick vi besök av två släktingar till Thord. Thord var förstås inte sen att utnyttja chansen att få bli klippt så han slipper åka till en frisör. Ellen ställde förstås upp när han bad henne. Flickorna tyckte nog att det var lite konstigt för helt plötsligt hade de klämt ihop sig í hundsängen alla tre. Jag tror inte att de gjort det tidigare. De har nog legat där två och två i alla möjliga kombinationer men som sagt var inte alla tre. De såg väldigt söta ut där de låg med Ulli i mitten.

Igår gjorde jag något som man kanske får ångra men då får man väl stå för det. Vad det var visar sig så småningom…

Ibland är det skönt att kura ihop sig tillsammans…

Garbos hälsa börjar tryta så det är nog dags snart. I morse spydde hon vid halv sju. Åt sin mat och var pigg och glad om än halt som vanligt. Vi gjorde morgonrundan men hon blir lätt på efterkälken och idag när jag körde lite inkallning brydde hon sig inte om vem jag ropade på. Hon kom först i alla fall. Verkade inte riktigt fatta att hon gjorde fel heller men jag la inte så mycket krut på det. Hon lyckades spy en gång till under morgonrundan så hon mår nog inte toppen även om hon inte visar det så tydligt.

Krut lade däremot Ulli och Piga på att smita iväg till en granne (för andra gången på kort tid). När vi går rundan så är det en lång uppförsbacke där de brukar få springa upp själva. Det gjorde de idag också. Det var bara det att när jag kom upp så var de puts väck. När jag kallade in dem (efter dubbla signaler och dubbla inkallningar på namn… grrr) så kom de nerifrån vägen där ett ungt par flyttat in. Förmodligen har de en öppen kompost för de kom tillbaka och slickade sig om munnen och det har luktat skunk när de har släppt väder. Något nyttigt var det nog inte som de satte i sig. ”Skithundar” i dubbel bemärkelse! Det blev fotgående i koppel resten av vägen utom för Garbo som ändå håller sig strax bakom. Ett koppel försvann för mej men det är väl sånt som händer när man blir arg?

Vi var till Ulla i Hammarstrand och tränade med Jämt(!)samträningsgänget idag och då fick även Garbo vara med. Hon fick även jobba lite och det tyckte hon var toppen förstås. När man ser henne jobba kan man inte tro att det är något större fel men när vi kom hem var det dags igen. Hon spydde upp en massa gräs som hon tydligen ätit medan hon väntade. Hon hostar lite också så det börjar bli dags. Veckan är fulltecknad med annat så vi får se om  vi skjuter upp det till nästa veckan. Då får jag också chansen att pyssla om henne och ge henne några riktiga önskedagar innan det är dags, tänker jag.

Det var Ulla som kallade till träning idag och hon hade även tänkt till om upplägg. Jättebra! Alltid härligt att komma till dukat bord! Tack Ulla!

Ulla med Susa Rizzla

Thord höll som vanligt ögonen på oss. 😀

Vi började med markeringar, lite knepiga då den ena landade i en skogsdunge med dolt nedslag och den andra ute på en äng men ändå med dolt nedslag då apporten landande i en nedförsbacke. Dessutom var det medvind så uppgiften krävde att de hade ögonen med sig så de fick med sig både riktning och avstånd.

Blev glatt överraskad över Ullis prestation. Hon spikade alla sina. Hon fick först en i skogsdungen och när den var hämtad en på ängen. Därefter fick hon en dubbel på ungefär samma plats men lätt som en plätt sa hon och matte nöjd förstås.

Sedan skulle vi göra närsök så vi började med en riktigt enkel där de såg att något lades ut. Sickades och stopp, söksignal och bollen kom ganska snabbt in för alla. Sedan skickades de en gång till på samma område men denna gång var det tomt. När det jobbat tillräckligt länge och bra smögs en ny ut som belöning.

Lotten förklarar för Henrik och Hasse vad tanken är.

Henrik skickar Hasse under övervakning av Lotten och Yalda och mina tre avundsjuka flickor.

Lena höll också koll medan Anton hade koll på Ullas grannar och deras hundar. De skällde lite och stökade på så det är klart man måste kolla vad som händer.

När det var Ullis tur så hittade hon jättesnabbt sin boll. När jag skickade andra gången gjorde hon ett litet slag och drog sedan som en oljad blixt till området bakom där vi hade haft markeringar. Visslade förstås men alldeles försent (går med blixtens hastighet) och det stod inte på så kom hon i full kareta med en dummy i mun. Det hade tydligen blivit en kvar som vi glömt bort. Det såg nästan ut som hon hade koll på den eftersom allt gick så snabbt men vinden låg på från fel håll så det kunde det ju inte vara. Skickade ut henne igen och när hon då var på väg ur området sa jag ett skarp nej (det var det enda som jag hann med, hade jag tagit upp pipan hade det varit försent). Hon började i alla fall att riktigt söka av området mycket effektivt och när hon hållit på en stund så smög jag ut en boll som hon genast fick sniff på.

För Pigas del gick både markeringar och närsök till belåtenhet. Inget extra men inget fel heller. Garbo fick också ett närsök och där såg man att ränderna inte går ur.

Sedan var det fika och en hel del nyttigt och onyttigt småprat. Mycket trevligt när alla har tid och man får chansen att låta hundarna bara varva ner och vila. Ulli brukar ta tillfället i akt och lägga sig lite då och då. (Just nu ligger hon också men drömmer. Småsparkar och småskäller så man kan undra vad hon drömmer om.)

Efter fikat så tog vi en dirigering som Ulla lagt ut redan.  Den var rätt lång, snett över ett fält ner till ett dike där träd och buskar växte. Piga började och gick spikrakt tills det fattades kanske 15 m där hon tvärt vek av mot diket. Hmmm… fick stoppa och vinkla henne åt rätt håll. Ulli gick spik rakt men lite nedanför så hon gick för långt. Lyssnade inte på signalen men fick sniff och så satt den i mun och hon var på väg hem. Vad säger man. Inte som man tänkt riktigt men jag kan inte bli riktigt besviken heller för det går snabbt som ögat och näsan är med. Vi får väl jobba på det.

Avslutande övning var ett närsök som redan var utlagt i långt gammalt gräs och lite kvistar. Inga större problem för någon och Garbo fick ta in den sista. Hon fick förstås jobba lite extra men ögonen lyste. Tänk att det ska vara så roligt att leta bollar och dummys.

Summa sumarum blev det en riktigt bra 1 maj efter en något tveksam start på dagen.

Marith

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

13 − åtta =